Demokratin behöver mer politiskt ledarskap

Debatt | Val 2022
PUBLICERAD:
Grundskolan måste bli en attraktivare arbetsplats som lockar behöriga lärare med förutom högre lön mer tid för undervisning, färre elever i klasserna och inte minst elever med rätt förkunskaper, skriver Anders Andersson.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Arbetsplatser bör åläggas att för var tjugonde anställd anställa en person som har svårt att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden, skriver Anders Andersson.

Riksdagspartiernas valmanifest saknar viktiga trovärdiga och engagerande förslag på hur aktuella samhällsproblem ska lösas kommande mandatperiod. Istället för att fokusera på klimatmål och utanförskap pratas om den forna avvecklingen av Ringhals 1 och 2 och hur kärnkraften ska utvecklas om tio år.

När det gäller att uppfylla de svenska klimatmålen 2030 saknar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna helt trovärdigt politiskt ledarskap. Alla vill sänka drivmedelspriserna och KD och SD vill sänka inblandningen av biobränsle, som är en förutsättning för att klimatmålen ska uppnås och att produktionen av svenskt biobränsle ökar.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är historiskt de partier som kämpat för ett jämlikt och rättvist samhälle och arbete åt alla. Nu verkar de dock tycka att det är ok att barn i utanförskapsliknande områden lever i fattigdom och vars föräldrar inte arbetat sedan de kom till Sverige, att det är ok att det finns många grundskolor i Sverige där andelen barn med invandrarbakgrund är i majoritet och att den segregerande närhetsprincipen tillåts förstärkas av segregerande skolval. S påpekande i valmanifestet att de inte vill återinföra fastighetsskatten tyder på att partiets intresse för ekonomisk jämlikhet svalnat.

I en representativ demokrati ska partierna agitera och opinionsbilda för sina ståndpunkter och pedagogiskt förklara för oss väljare varför vi ska rösta på just dem. Nu bjuder de istället över varandra med mer eller mindre populistiska vallöften i hopp om att fånga oss obildade väljare.

Här är ett opopulistiskt postumt manifest som även fungerar efter valrörelsen:

Segregeringen är kanske landets största utmaning. På kort sikt kan åtminstone barnen inkluderas bättre i det svenska samhället om för- och grundskolor får nya blandade upptagningsområden. Det är belagt att elever får högre betyg om de går i skolor med gynnsammare socioekonomisk sammansättning.

Grundskolan måste bli en attraktivare arbetsplats som lockar behöriga lärare med förutom högre lön mer tid för undervisning, färre elever i klasserna och inte minst elever med rätt förkunskaper. Om 15 procent av eleverna som går ut grundskolan saknar gymnasiebehörighet, finns anledning att tro att elever som börjar årskurs 7 respektive 4 saknar förkunskaper. Barn mognar olika och några gynnas sannolikt av att gå om eller hoppa över en årskurs. Radikala begränsningar av barns surftid, samt musikinstrument och konditionsträning på schemat gynnar inlärning.

Arbetet bidrar förutom med lön till gemenskap, mening, inkludering och språk. Därför ska ett arbete vara en mänsklig rättighet. Arbetsplatser bör åläggas att för var tjugonde anställd anställa en person som har svårt att få en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Lönen betalas av staten.

Klimatet är ett reellt existentiellt hot och därför måste utsläppen av växthusgaser minska snabbare, vilket enklast görs genom att personbilar och utrikesflyg använder mindre fossilt drivmedel, som tillsammans bidrar till 40 procent av de svenska utsläppen. Därför krävs begränsningar av hur mycket fossilt drivmedel varje svensk får förbruka.

Jämlikhet är viktigt för att ett samhälle ska hålla ihop. Beskattning kan i viss mån öka jämlikheten och därför bör successivt ränteavdraget avskaffas och fastighetsskatten återinföras, samt kapital-, gåvo- och arvsskatt återinföras på åtminstone en relativt hög kapitalnivå och ersätta delar av den allmänna löneavgiften, som gör det billigare att anställa.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.