Ilan De Basso: Ett svenskt krigsordförandeskap i EU

Publicerad:
EU står inför sin kanske svåraste prövning hittills och hur unionen hanterar det här exceptionella läget kan bli helt avgörande för Europa och för vårt samarbete, skriver Ilan De Basso. Foto: Alain Rolland/EP

Detta är en ledarartikel som uttrycker Nya Wermlands-Tidningens politiska linje. NWTs politiska etikett är konservativ.

Direkt från Europaparlamentet

För Europas bästa vill jag se att den regering som axlar ordförandeskapet väljer gemenskap före splittring, hopp före rädsla och tar ansvar för det europeiska samarbetet, skriver Ilan De Basso.

Den första januari nästa år tar Sverige för tredje gången över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Det är en stor och viktig händelse för vårt land då det europeiska samarbetet är betydelsefullt för oss i Sverige.

Den Europeiska unionen ger oss en styrka som är betydligt större än vår egen. Det har blivit särskilt tydligt under den senaste tidens stora och omskakande kriser, under pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Europas styrka prövas alldeles särskilt när nu krigets konsekvenser blir så synliga och tydliga för unionens medlemsländer.

Sveriges röst för fred och utveckling blir starkare när vi gör gemensam sak med de andra 26 medlemsstaterna i EU. Sveriges säkerhet stärks betydligt av vårt engagemang i det fredsprojekt som EU är. Därför ligger det i vårt lands intresse att EU leds på bästa möjliga sätt i en svår och orolig tid.

Krig i Europa, energikris och ett mycket osäkert ekonomiskt läge väntas prägla arbetet i EU när Sverige efter årsskiftet tar över ordförandeklubban. EU-minister Hans Dahlgren kallar det för ett krigsordförandeskap. Den regering som leder Sverige under ordförandeskapet har ett stort ansvar och viktigt uppdrag att bära.

Vad handlar då ett ordförandeskap om? Genom att leda rådsarbetet i Bryssel, på såväl ministernivå som ambassadörs- och tjänstemannanivå, ska Sverige verka för resultat i form av överenskommelser och beslut. Det innebär att svenska ministrar kommer att sitta som ordföranden vid ministermötena och att svenska tjänstepersoner kommer att leda de arbetsgrupper i rådet där olika lagstiftningsförslag förhandlas. Så mycket som 2 000 formella EU-möten förväntas att ledas av svenska företrädare under våren 2023.

Ett ordförandeskap påverkas förstås i hög grad av vad som händer i omvärlden. Men vi vet redan nu att den regering som tillträder har att leda ett EU som ska hantera Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt den energikris och det osäkra ekonomiska läge som är en följd av kriget. EU står inför sin kanske svåraste prövning hittills och hur unionen hanterar det här exceptionella läget kan bli helt avgörande för Europa och för vårt samarbete.

För Europas bästa vill jag se att den regering som axlar ordförandeskapet väljer gemenskap före splittring, hopp före rädsla och tar ansvar för det europeiska samarbetet. Freden är vårt gemensamma ansvar, därför är det en självklarhet att vi fortsätter stödja Ukrainas befolkning och tar itu med krigets konsekvenser i EU. Nu krävs ekonomiska prioriteringar för vanligt folk och en kompromisslös kamp mot auktoritära rörelser i Europa där vi slår vakt om unionens grundläggande värderingar.

Ilan De Basso

Europaparlamentariker (S)

Artikeltaggar

BrysselEUEuropaparlamentetEuropeiska rådetEuropeiska unionens rådFredHans DahlgrenKrigRysslandSigneratSocialdemokraternaUkrainaUkrainakriget

Läs vidare