Ambulans i tid även på landsbygden

Fler ambulanser och ambulansstationer som möter demografi och geografi är därför en viktig faktor för att stärka akutberedskapen i hela Värmland, skriver Marian Gustavsson och Per Lawén.

Varje år utför våra värmländska ambulanser drygt 45 000 uppdrag. Många av dessa transporter är på liv och död, då vi alla vet att när olyckan är framme är tiden till hjälp en avgörande faktor.

Att fördela resurserna rätt i hela Värmland är därför ett viktigt uppdrag för regionen. Lika viktigt är att ambulansorganisationen görs utifrån avvägningar som handlar om behovet av trygghet, tillgänglighet och jämlik vård.

Beroende på var vi bor finns olika responstider för ambulans. Detta är inget konstigt, Värmland är stort och regionen försöker självklart att förlägga våra ambulanser och helikopter så klokt som möjligt. Men vad är en rimlig responstid för ambulansen för att nå fram till en patient med ett akut livshotande tillstånd?

I dag är skillnaden mer än dubbelt så lång tid mellan de sämsta och de bästa tiderna. I områden med gles bebyggelse och stora geografiska täckningsområden kan det ibland dröja väldigt länge för en ambulans att komma till platsen, men det kan också, vilket är mer förvånande även handla om områden relativt nära ett sjukhus.

Tiden från skadetillfället till att patienten kommer under vård är direkt relaterad till överlevnad. Även vid hjärtinfarkt och stroke är tiden fram till kvalificerad vård avgörande för patientens framtida livskvalitet. Fler ambulanser och ambulansstationer som möter demografi och geografi är därför en viktig faktor för att stärka akutberedskapen i hela Värmland.

Det är nu dags att regionen tar ett helhetsgrepp om ambulanssjukvården och formulerar tydliga mål och fördelar medel för verksamhetens uppdrag. En värmlänning ska kunna känna sig trygg att hjälpen kommer i tid, oavsett om man bor på landsbygd, mindre tätort eller i stad.

I Deje finns redan i dag en räddningsstation som på ett mycket positivt sätt skapar trygghet för invånarna. Tidigare framtagna utredningar och förslag från regionen har visat att en ambulans i Deje skulle kunna bidra till bättre inställelsetider för ett område som omfattar närbefolkningen i Molkom, Kil och Forshaga. Ett område som i dag också växer med fler invånare och därmed får ett ännu större behov.

En ambulans som placeras vid räddningsstationen i Deje är en viktig förbättring som kan göra skillnad för många människor. Det borde regionen ha råd med. Då har vi också tagit avgörande steg för en god och nära vård i Värmland.

Marian Gustavsson (S)

Regionfullmäktiges förste vice ordförande

Per Lawén (S)