Vi fällde decemberöverenskommelsen, var det första borgerliga partiet att lägga om migrationspolitiken och att säga att vi måste prata med alla partier i riksdagen, säger Ebba Busch.
Ebba Busch är partiledare för Kristdemokraterna. Hon ser opinionsläget i ljusa färger.
Hur vill du beskriva oppositionen och KD:s roll i den?
– Ulf Kristerssons lag är i fin form. Vi har hittat ett bra sätt där alla partier kan behålla sin särprägel. Vi har lite olika ingångar men vi klarar av det Magdalena Anderssons lag inte klarar – att komma överens kring migration, rättspolitik, energiförsörjning. Det är tydliga besked, och vi har hittat en pragmatism jag tror kommer tjäna Sverige väl. Den samarbetsviljan är viktig, och vi i KD ser oss själva som en motor.
En motor för vad?
– För att ta de obekväma beslut som behöver tas för att få något gjort. Vi hade inte haft chans till maktskifte om det inte varit för KD:s grovjobb. Vi fällde decemberöverenskommelsen, var det första borgerliga partiet att lägga om migrationspolitiken och att säga att vi måste prata med alla partier i riksdagen. Det tog ju faktiskt ganska lång tid innan Moderaterna följde efter. Jag kallar våra fyra partier för ordning och reda-partierna. Vill man ha ordning i de grundläggande frågorna ska man välja något av de fyra nystartspartierna. Vill man därtill ha vettig välfärd och sjukvård och en fungerande och livskraftig landsbygd, då är KD alternativet.
KD var ju jämfört med många andra partier tidigt inne på landsbygdsspåret. Varför blev det så?
– Vi har en tendens att se saker komma lite tidigare än andra men framför allt faller det oss väldigt naturligt som ett gammalt folkrörelseparti. Vi har ofta funnits med där frågor drabbar verklighetens folk. Jag bor själv på landsbygden och tycker att mycket av medierapporteringen är påtagligt Stockholmscentrerad. En del tycker att det är populistretorik men det är bara att titta på hur man utformat vården eller diskussionen om polisresurser. Det är alltid med ett storstadsperspektiv. Men vill man skapa ett större vi med mindre motsättningar då måste det gå att bo och verka utanför våra stora städer.
Sett ur ett väljarperspektiv är ju det här fokuset på landsbygden även i KD:s fall ganska nytt ändå. Är du inte orolig att det kan upplevas som yrvaket?
– Jag delar inte den bilden men på grund av vårt partis storlek har vi inte alltid kunnat sätta lika många frågor i skyltfönstret. Vården har stått längst fram under min tid som partiledare men det har pågått ett enormt reformarbete för att visa på helhetsperspektivet som inte bara handlar om böndernas förutsättningar även om de är viktiga, utan i hela perspektivskiftet i det vi kallar Hjärtlandet.
Vad betyder landsbygden för KD?
– Väldigt många av våra partimedlemmar bor så. Det är en fråga om trivsel, rättvisa och värderingar. Ska man vara ett parti för folket av folket, då behöver man se till hela landet. Och det har varit en alldeles för stor fokusering på Stockholmsperspektivet i politiken.
Vad betyder då KD för landsbygden?
– Vi är räddningen de kommande åren. M kommer inte prioritera den här frågan lika tungt. Heller inte SD eller L. Det är vi som kommer hålla den här fanan i regeringsställning.
Räddningen säger du. De här fem respektive nio kronor lägre literpris på bensin respektive diesel du pekar på, när är dessa på plats efter ett eventuellt regeringsskifte?
– En del av det handlar om energiskatten, det ska man vara ärlig med. Där behöver vi bråka en del i EU-sammanhang för att få till det, men jag uppfattar att det finns en större öppenhet än vad Magdalena Andersson påstod i början av sommaren. När det gäller reduktionsplikten handlar det om hur fort man kan ställa om vid pump, men det är ett beslut som Sverige fullt ut äger och man ska komma ihåg att i de 55 kommuner som är centerledda, där är också dieselförbrukningen mer än dubbelt så stor som inne i storstan.
Du ska få prata om en rolig sak också. Det första djur du sköt. Minns du det?
– Det gör jag. Men jag har också lärt mig god jaktetik att man inte skryter om det när haft Diana med sig på jaktstigarna.
Sista frågan. Varför blev det ”Hjärtlandet”, och inte ”Buschen”?
– Det har å andra sidan blivit ett Buschkort. Jag tror inte att de som bor i Gnarp, Sävsjö och Eksjö känner igen sig i att bo i ”Buschen”. De bor i mindre, trivsamma orter där de hoppas att de har politiker som slåss för deras villkor, deras polis och deras vårdcentral. (SNB)
Per-Ola Olsson