Elliot, 17, till Värmlandspolitikerna: “Transvården är omänsklig”

Väntetiden för personer som vill byta kön är i dag lång.

Två år för ett första utredningsmöte.

Det leder till svår psykisk ohälsa och onödigt lidande, menar Elliot Hernes, 17, från Kil.

Han tycker inte att politikerna i Värmland har gjort sitt jobb.

– De har helt glömt bort en grupp människor som aktivt skriker efter hjälp.

För transpersoner är väntetiden lång för att få diagnosen könsdysfori. Det handlar om personer som inte identifierar sig med det kön hen är född med, och vill byta kön.

– Transvården i Sverige skulle jag kalla omänsklig. Det går inte att vara en patient i transvårdssystemet. Det är otroligt långa väntetider, och man blir ifrågasatt konstant när man väl fått kontakt med dem, säger Elliot Hernes.

I NWT:s kampanj Din journalist riktar han skarp kritik mot politikerna i Värmland.

– Vi vill ha mer hjälp. Hjälpen ska inte komma i form av striktare regler, utan i form av mer resurser till vården. Det behövs fler läkare på mottagningarna för annars får inte människor vård.

Ser en lösning

I dag utreds könsdysfori på sju platser i landet. Från Värmland skickas patienter med remiss till bland annat Uppsala. Där får patienterna träffa olika yrkeskategorier och svara på frågor. En eventuell diagnos kan ta flera år att utreda.

Elliot Hernes ser en lösning på de långa väntetiderna.

– Jag vill se att Värmland har sitt eget utredningsteam. Just nu vill de trappa ned antalet mottagningar i Sverige till tre stycken totalt, men det kommer bara skapa ännu längre väntetider. Det skulle vara jättebra om varje län hade sitt eget. Då skulle väntetiderna bli kortare och fler skulle få vård.

Konsekvenserna av de långa väntetiderna blir i många fall psykisk ohälsa, menar Elliot Hernes.

Han vet vad det innebär. Som 15-åring var livet ingenting han ville leva.

– Julen efter att jag kom ut mådde jag extremt dåligt och skickades till intensiva insatser på bup.

För Elliots Hernes del har det gått bra. Idag mår han mycket bättre, jämfört med fem år sedan.

– Jag tror det är för att jag hittat vem jag är och jag har kommit över högstadiet. Och jag vet att jag snart kommer till Uppsala.

Men Elliot Hernes är också arg, för han ser hur väntetiderna påverkat hans vänner som han fått genom HBTQ-rörelsen.

– Det är hemskt för folk dör på grund av det. Folk orkar inte leva med de långa väntetiderna, så deras enda utväg blir till slut självmord.

Kan du ändå se några fördelar med att det här är en process som tar tid, så barn och unga blir säkra på sin sak?

– Ja, men jag tycker ändå att de borde ha kortare väntetid till i alla fall det första mötet. När man gått på sitt första möte så vet man att man är inne i processen och man vet att man ska få hjälp. De två åren som man väntar efter att remissen skickats, då är man i en limbo och vet ingenting.

Fotnot: Sedan den 1 april 2020 har Region Värmland, som första region i Sverige, en stödfunktion för samordning av transvården. Här kan verksamheter få kunskapsstöd, och patienter kan få samtalsstöd och en eventuell remiss för könsidentitetsutredning.