Vårdkrisen: Så vill Värmlandspolitikerna lösa viktigaste valfrågan

Högre löner, kortare arbetstid, fler utbildningsplatser och mindre byråkrati.

Det är några av lösningarna som kandidaterna i regionvalet vill se för att lösa personalbristen i sjukvården.

Men fackförbunden ger dem bakläxa.

– Många av regionpolitikerna har inte koll på att det redan utbildas många läkare. Det är inte det som är problemet, säger Marina Tuutma, specialistläkare på Ruds vårdcentral och ordförande i Distriktsläkarförening.

Sjukvården är värmlänningarnas absolut viktigaste valfråga, enligt en opinionsundersökning av NWT/Novus.

Frågan är vilket parti som skulle kunna vända trenden av flyende vårdpersonal och dålig bemanning på länets sjukhus och vårdcentraler.

Bristen på sjuksköterskor på länets tre sjukhus var under sommaren den värsta “i modern tid”, enligt regionens egna anställda. På vårdcentralerna är det sedan länge brist på läkare som är specialister i allmänmedicin.

För Camilla Gustafsson, ordförande för Vårdförbundet Värmland, är svaret i nuläget enkelt – konkurrenskraftiga löner. På så sätt kan Region Värmland bli en attraktiv arbetsgivare, menar hon.

– Det är den enda möjligheten som jag ser det. Just nu har vi ingen arbetsmiljö att tala om, det är kris och katastrof, säger hon.

Politikernas förslag

NWT gjorde en rundringning till samtliga politiker som står som förstanamn till partiernas listor inför regionvalet.

På frågan om hur bristen på sjuksköterskor ska åtgärdas kom de med förslag på bland annat olika arbetstidsmodeller, bättre karriärvägar, hälsosamma scheman, och mer inflytande över sin arbetssituation.

Camilla Gustafsson är inte imponerad.

– Vi har inte möjlighet att ha förkortad arbetstid i dag för alla jobbar redan 130 procent på grund av all övertid. Vi har ingen möjlighet att sjösätta några av de andra förslagen innan vi har blivit fler och har en möjlighet att behålla den personalen vi har. Därför är konkurrenskraftiga löner prio ett.

Samtliga partier lyfte lönefrågan i NWT:s rundringning och anser den ha mer, eller mindre, betydelse för att lyckas rekrytera och behålla sjuksköterskor.

– Inför valet 2018 lovade de precis samma saker, men vi har inte sett att våra yrken blivit mer konkurrenskraftiga jämfört med andra regioner, säger Camilla Gustafsson.

Hur ska ni göra gör att lyckas rekrytera fler sjuksköterskor till länets sjukhus?

– Utbilda fler för att det ska finnas fler att kunna anställa. Vi ska ha konkurrenskraftiga löner och vi ska ha bra arbetsvillkor. Vi ska också se till att ta vara på dem som jobbat länge inom yrket och se till att överföra deras kompetens till dem som är nya inom yrket, säger Åsa Johansson (S).

– Lönelyft har vi föreslagit. Bättre schemaläggning. Regionens kärnuppdrag ska vara att vårda patienter. Därför vill vi omfördela resurserna från det vi tycker är en överbyråkratisering, säger Mikael Strandman (SD).

– Vi vill jobba mycket mer med kompetensutveckling och konkurrenskraftiga löner, det är a och o. Arbetsmiljö och arbetsvillkor vill vi jobba mer med, att kunna vara med och påverka sitt schema, sin arbetsplats och sin utveckling. Att man får vara med och förändra och att man som arbetare får se en förändring, det tror jag vi har varit för dåliga med, säger Sara Gunnarsson (L).

– Vi behöver fortsätta fokusera på att arbeta med bra arbetsmiljöutveckling och löneutveckling, synligt, stödjande och närvarande ledarskap, och omställningsarbetet till god och nära vård. Vi måste börja mycket tidigare. Många av dem som ligger på sjukhuset skulle inte ligga där om vi hade haft en god och nära vård, säger Marianne Utterdahl (SiV).

Läkare till vårdcentralerna

För att locka läkare till vårdcentralerna på glesbygden behöver man hitta individanpassade lösningar för läkare och deras familjer, exempelvis möjlighet att resa på arbetstid för småbarnsföräldrar, menar Marina Tuutma.

– En helhetslösning för hela familjen. Regionen måste samarbeta med näringsliv och kommunerna för att ha ett erbjudande även för partnern. Hjälpa till med boende, säger hon.

Hon poängterar att det i dag inte råder någon läkarbrist i Sverige, utan brist på utbildningsplatser – vilket är regionernas ansvar att tillgodose.

Andra åtgärder Marina Tuutma skulle vilja se är att det nya riktmärket om max 1500 patienter per läkare skrivs in i läkarnas anställningsavtal. Hon vill också se en fördubbling av antalet AT-läkartjänster, och att kostnaden för hyrläkare betalas centralt av regionen.

Hur ska ni göra för att lyckas rekrytera och fastanställa fler läkare till vårdcentralerna?

– Det kanske är så att man får titta på om det behövs mer resurser. Det finns annat som kan påverka om det är svårt att rekrytera läkare till en viss ort. Men jag tror att har man rätt lönenivå och underlättar för dem som man rekryterar så borde det gå att rekrytera, säger Jesper Johansson (MP).

– Dels ska vi fortsätta att utbilda många läkare, men det tar väldigt lång tid. Det handlar också om, som för sjuksköterskor, att man behöver konkurrenskraftiga löner. Det kan också vara så att man behöver göra speciella lösningar på vissa orter där man har extra svårt för att kunna rekrytera. Man behöver anpassa sig lite mer till individen för att kunna få en bra bemanning, säger Fredrik Larsson (M).

– Det ska vara bra arbetsplatser att jobba på och där det finns ett teamarbete. Vi har kollat på olika arbetstidslösningar även på vårdcentralerna för att göra det mer attraktivt. Att man kanske har kortare arbetsdagar men längre öppettider genom att skiftbemanna, säger Elisabeth Björk (V).

– Man måste vara tydlig med att man ska ha ordinarie personal och jobba hårt för att behålla dom vi har, säger Erik Evestam (C).

– Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsplats. Är vi inte det så kommer vi inte få läkare eller sjuksköterskor i Värmland. Den delen behöver man se över och jobba stenhårt med. Man behöver ge cheferna de rätta förutsättningarna med exempelvis utbildningar och en schysst lön, säger Sara Kihlström (KD).

Fotnot: Politikernas svar är redovisade utan inbördes ordning.

Läs mer om valet 2022 här: