Det finns anledningar till att klimatfrågan inte står högst på dagordningen för politikerna i valrörelsen.
Det säger Mikael Granberg, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet.
Och han tipsar om hur värmlänningar kan påverka politikerna i klimatfrågan.
Några frågor stjäl rampljuset i valrörelsen, medan andra hamnar mer i skymundan. En sådan fråga är klimatet – om det inte handlar om kärnkraft.
Samtidigt rankar värmlänningarna miljö- och energifrågan som den fjärde viktigaste frågan nationellt, tillsammans med invandring och integration. Det visar en opinionsundersökning som NWT lät Novus göra tidigare i år.
Så vill värmländska politiker lösa klimatkrisenTycker du att det stämmer att man inte pratar så mycket om klimatet och varför i så fall?
– Jag tycker det. En förklaring är att det är av taktiska skäl, man kör på sådant där man tror att man kan vara offensiv, tydlig och ha en stark politik, säger statsvetarprofessorn Mikael Granberg.
”Man fokuserar mycket på problemen och inte så mycket på möjligheterna. Men det värsta som kan hända är att man bygger ett lite bättre samhälle.”
Han exemplifierar med kriminalpolitiken, där det finns många konkreta förslag och där han tror att övriga partier har ett behov av att positionera sig gentemot Sverigedemokraterna.
Valet avskräcker
Sedan ser han en annan förklaring.
– Jag tror att man är lite vilsen när det gäller vilka lösningar som krävs. Man kanske vet, eller tror sig veta, men att de då kräver ingrepp i människors vardagsliv. Och så finns det några partier som har sagt att vi ska kunna lösa det utan några som helst förändringar. Det tror jag blir svårt.
Att vi är nära ett val tror han också påverkar.
– Precis efter ett val kanske man kan driva en lite tuffare klimatpolitik. Men man tror att väljarna inte riktigt köper det, det är min känsla.
Samtidigt kan åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser ge andra fördelar, som renare luft och mindre buller i städerna.
Har politiker varit dåliga på att framhäva fördelarna med klimatomställningen?
– Ja, jag tycker att det kännetecknar svensk politik totalt de senaste 10–15 åren att den är ganska visionslös. Det går igen också när det gäller klimatet. Man fokuserar mycket på problemen och inte så mycket på möjligheterna. Men det värsta som kan hända är att man bygger ett lite bättre samhälle.
Alla fronter behövs
NWT har gjort en enkät med värmländska riksdagskandidater om klimat- och energipolitik. Du ser de fullständiga svaren på alla frågor här.
I enkäten svarar Sverigedemokraterna att de svenska och värmländska utsläppen är så små att det är bättre att fokusera på att få ner utsläppen i andra länder.
Det är ett synsätt Mikael Granberg inte delar.
– Vi kan bygga upp teknologi och vara modeller för andra länder. Vi har goda förutsättningar att göra ganska mycket i Sverige.
Han fortsätter:
– En studie visar att hur vi måste jobba på olika fronter hela tiden. Det internationella klimatarbetet är jätteviktigt, och att man försöker använda biståndet, men det kommer aldrig att räcka.
Han tror också att det blir svårt att förklara för mindre utvecklade länder varför de ska agera om inte vi ska göra det.
Kärnkraft kan skapa konflikt
Efter att ha tagit del av alla enkätsvar säger Mikael Granberg att de speglar åsikter som är kända sedan tidigare. Flera partier tar upp ny kärnkraft, även om den bedöms dröja runt tio år.
– Det kräver att man verkligen satsar på det, och för lokala lösningar krävs att man får med sig kommuner och regioner. Jag tror att det skulle vara jättesvårt. Det är inte en lösning på den situation vi sitter i nu, utan vi behöver komma framåt snabbare.
Energidebatten präglas av starka åsikter.
– Jag skulle vilja se en ärligare debatt där man lyfter för- och nackdelar med de olika energislagen.
Samtidigt tyder enkätsvaren på att det borde gå att hitta kompromisslösningar.
– Men om de lösningar som lyfts fram är tillräckliga, det är en annan fråga.
Tävling i kompensation
På sistone har de kraftigt höjda el- och bränslepriserna också fått politiker att tävla i att kompensera hushållen. Men de har inte varit så träffsäkra, anser Mikael Granberg.
– Jag har två hus, jag har fått jättemycket rabatt. Jag har två bilar, varav en elbil, och jag har fått bidrag där. Men jag skulle klara mig ändå.
Han skulle hellre se riktade satsningar, exempelvis till de värmlänningar som bor på landsbygden och är beroende av bil.
– Då skulle man också kunna ge större stöd till vissa grupper.
För breda stöd för el och bränsle riskerar att öka konsumtionen, på tvärs mot vad som behövs för att begränsa de skador klimatkrisen orsakar.
Enligt Mikael Granberg kan väljarna påverka politikerna i klimatfrågan.
– Det finns en hel del studier som visar att det effektivaste sättet, i det stora hela, är att engagera sig politiskt på ett eller annat sätt.
Där är det första steget att rösta, det andra att engagera sig i ett parti eller i miljörörelsen. Ett tredje sätt är att konsumera medvetet och dra ner på sådant som för med sig stora utsläpp. Ett fjärde sätt är att kontakta politiker och uttrycka att man tycker frågan är viktig.
– Jag tror att det är effektivt, på sikt i alla fall.
Här kan du läsa politikernas fullständiga svar på NWT:s enkät om klimat och energi.
Läs tidigare artiklar om klimatet och valet:
Så mycket kan värmländska politiker om FN:s klimatrapporter: ”Jag är dåligt påläst”Förstagångsväljaren Ingrid, 18: ”Jag tänkte: ’Gôtt, lite varmare klimat!’” – nu har hon tänkt omTunga beskedet för flera partiers klimatlösning: Minst tio år bort på Skoghalls brukKontrasten i valet: SD satsar på bilen – MP vill att busskort ska kosta 100:-