Sverigedemokraterna är det parti i Värmland som har både flest låginkomsttagare – och flest höginkomsttagare bland sina kandidater i årets val. Det visar NWT:s genomgång av de drygt 2 000 värmländska kandidaternas inkomst.
Av 2 131 kandidater till riksdag, region och kommun så är 805 låginkomsttagare i Värmland. Det vill säga 38 procent av kandidaterna i Värmland tjänar under 292 800 kronor om året.
Sverigedemokraterna är det parti med flest låginkomsttagare, 55 procent.
Socialdemokraterna* är det parti som har lägst andel låginkomsttagare på sina valsedlar, 27 procent.
Vad gäller höginkomsttagare, kandidater som tjänar över 636 000 kronor om året, har 230 värmländska kandidater hög inkomst, alltså 11 procent av kandidaterna i valet.
Sverigedemokraterna har flest höginkomsttagare, 31 procent. Vänsterpartiet** har minst höginkomsttagare, 4 procent.
Sverigedemokraterna sticker ut – de toppar båda inkomstgrupperna.
Runar Filper (SD) tror att anledningen till att partiet toppar båda inkomstgrupperna är att partiet lockar personer med olika bakgrund.
– Det visar väl på att vi är ett parti för alla. Det är ett parti för fattig som rik. Alla ser en mening i att ställa upp som kandidat i vårt parti, säger Runar Filper.
Påverkar det er politik att era kandidater kommer från så olika ekonomiska förutsättningar?
– Jag tycker det visar på att vi har en bredd i vår ekonomiska politik i så fall, säger Runar Filper.
Anders Broman, lektor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, kan inte svara på om det ser likadant ut i Sverigedemokraterna i resten av Sverige, men han tror att båda inkomstgrupperna dras till partiet för att de är missnöjda med systemet.
– Om jag ska ge mig på en kvalificerad gissning så kan man tänka sig att misstro mot systemet finns i högre utsträckning bland hög- och låginkomsttagare, säger Anders Broman.
Fler låginkomsttagare än höginkomsttagare kandiderar i Värmland, brukar det se ut så?
– Jag blir förvånad över resultatet. Deltagandet brukar vara signifikant lägre bland personer med lägre socioekonomisk bakgrund och det brukar vara fler höginkomsttagare som engagerar sig, säger Anders Broman.
| Parti | Låginkomsttagare | Höginkomsttagare |
| Centerpartiet | 43 % | 6 % |
| Kristdemokraterna | 39 % | 6 % |
| Liberalerna | 35 % | 9 % |
| Miljöpartiet | 43 % | 6 % |
| Moderaterna | 39 % | 15 % |
| Socialdemokraterna* | 27 % | 7 % |
| Sverigedemokraterna | 55 % | 31 % |
| Vänsterpartiet** | 40 % | 4 % |
* En kandidat för Socialdemokraterna har inte uppgett sin inkomst, därför har personen uteslutits från beräkningen.
** Tre kandidater i Vänsterpartiet kandiderar under ”öppna listor”, vilket innebär att de kan bytas ut fram till 9 september, därför har de uteslutits från beräkningen.
Så har NWT räknat
Låginkomsttagare definieras i artikeln som de kandidater som tjänar mindre än 10 procent av Sveriges befolkning, alltså under 292 800 kronor om året, den så kallade 10:e percentilen.
Höginkomsttagare definieras i artikeln som de kandidater som tjänar mer än 90 procent av Sveriges befolkning, alltså över 636 000 kronor om året, den så kallade 90e percentilen.
NWT har tittat på inkomst av arbete. Värt att notera är att flera kandidater har kapitalinkomst, dessa inkomster är inte med räknade, då det inte finns någon definition av låg- och höginkomsttagare som tar hänsyn till inkomster från kapital. Därför är statistiken baserad på kandidaternas inkomst av enbart arbete.