Intervju Sofie Wiklund: Tidigare socialdemokraten ska nå S-väljare

Signerat | Val 2022
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Jag är jättemycket ute i kommunerna nu och träffar aktiva moderater. Där finns hela spektrat av bakgrunder. Där finns företagare, men också många lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och industriarbetare, säger Sofie Wiklund.
Foto: Privat
Det handlar mycket om identitet men också om fördomar. Det finns en bild av att moderater är de rika och välbeställda. Den fördomen lever starkt på många orter, säger Sofie Wiklund.

Sofie Wiklund har varit ledarskribent på Dala-Demokraten hos Göran Greider och rektor på arbetarrörelsens folkhögskola Brunnsvik. Men efter att ha arbetat sju år utanför politiken har hon nu kommit ut som moderat. I årets valrörelse jobbar Sofie Wiklund för Moderaterna med projektet ”Låna ut din röst” där Moderaterna försöker nå väljare i kommuner som varit S-styrda länge och som har stora problem med arbetslöshet, bidragsberoende, otrygghet och brottslighet.

Varför är det viktigt för Moderaterna att vända sig direkt till S-väljare?

– Vi vet att det finns ett par hundratusen väljare som väger mellan S och M. Det är väljare som tidigare har röstat på S men som tycker som M i sakpolitiska frågor. En del har nyligen börjat fundera på att rösta annorlunda därför att de är oroliga över brottsligheten eller över energiförsörjningen. Andra har aldrig riktigt känt sig representerade av S. De tycker inte att de får ut något av samhället om de arbetar och sköter sig.

Vad är det som gör att tidigare S-väljare tvekar att rösta på M om de ändå tycker som partiet i sakfrågor?

– Det handlar mycket om identitet men också om fördomar. Det finns en bild av att moderater är de rika och välbeställda. Den fördomen lever starkt på många orter. Jag vet för jag har själv burit den och också varit med och spridit den bilden. Man är kvar i ett perspektiv från förr där arbetsgivaren var ond och arbetstagaren svag. Men det går inte längre att tolka världen i de motsatsförhållandena. Jag är jättemycket ute i kommunerna nu och träffar aktiva moderater. Där finns hela spektrat av bakgrunder. Där finns företagare, men också många lärare, sjuksköterskor, undersköterskor och industriarbetare.

Du brukar betona att Moderaterna heter moderata samlingspartiet. Borde partiet hålla fram det mer?

– För mig var det en viktig erfarenhet att plugga en master i Tyskland och få andra perspektiv på hur politik kan se ut. CSU i Bayern är ett samlingsparti som lyckas förena människor med olika bakgrund. Där finns företagare, industriarbetare, restaurangjobbare – men de förenas av en stolthet över det som är bayerskt och av en vilja att gemensamt göra samhället bättre. Jag vill jag att politiken ska fungera även i Sverige och då kom jag ihåg att det faktiskt redan finns ett samlingsparti – Moderaterna. Jag tycker det är något som vi borde hålla fram mer.

Vad tog du annars med dig från åren i Tyskland? Vad Sverige lära därifrån?

– Jag skulle säga deras syn på lärlingsutbildning, deras Berufsschule. Vi i Sverige skulle också behöva utöka yrkesutbildning och all utbildning som sker ute på arbetsplatser. Det är där studerande får en möjlighet att jobba med rätt typ av utrustning, samt de kulturella kunskaperna om hur det fungerar på en arbetsplats. Det ger en fot in på arbetsmarknaden som man inte får i ett klassrum.

Du har talat om Socialdemokraternas utbildningskomplex. Vad är det?

– Det är en outtalad norm som säger att akademisk utbildning alltid är lite bättre. Det grundar väl sig i en historisk upplevelse av att vara i underläge och att de utbildade var någonstans ovanför. Man är rädd att om människor inte har gymnasieexamen och högskolebehörighet kommer de att bli utnyttjade på arbetsmarknaden och alltid tjäna lägre. Jag har inte sett i Moderaterna att man skulle värdera olika typen av yrken eller utbildningar på samma sätt som i S, det vill säga att alla ska ha en gymnasieutbildning till vilket pris som helst. Moderaterna ser jobb som möjligheten att styra sitt eget liv, och naturligtvis att man är med och bidrar till samhället.

Vad har utbildningskomplexet fått för betydelse i praktisk politik?

– Att Socialdemokraterna håller fast vid att så många som möjligt ska ha gymnasieutbildning. Det har gjort att man tryckt in utrikesfödda i försök till långa utbildningskedjor: Först ska du läsa SFI, sedan ska du läsa in grundskola och gymnasium, därefter högskola och sedan kanske du får ett jobb. Det handlar om år i skolbänken när man hade kunnat börja med jobb. Så har det socialdemokratiska utbildningskompexet lett till att man byggt in människor i utanförskap, eftersom man hållit dem utanför arbetsmarknaden så länge. (SNB)

Mathias Bred

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.