Vi behöver akut hjälp av kommunens , regionens och riksdagens folkvalda för att ta fram ekonomiska stödåtgärder för landsbygdens samlingslokaler, skriver Birgit Sturesson och Erik Ulriksson.
Nu ser bygdegårdsrörelsen ännu större utmaningar än under pandemin, stigande energikostnader, höjda räntor och en inflation vi inte sett på många år, kostnader som bygdegårdsföreningarna inte kan påverka.
Vi gör ett räkneexempel. Antag att bygdegården har en elförbrukning på 20 000 kWh per år och tecknar ett fastprisavtal på ett år à 3 kronor och 90 öre per kWh och har huvudsäkringar på 35 A. Med skatter och avgifter landar kostnaden på cirka 5 kronor per kWh. Det behövs ingen räknesnurra för att se att elkostnaden blir hela 100 000 kronor per år. Kanske föreningen i exemplet har ett lån på en halv miljon, en räntehöjning på 3 procent spär på den årliga kostnaden med 15 000 kronor.
Det behöver bakas många bullar och försålda lotter för att klara den ekvationen!
Vi behöver akut hjälp av kommunens , regionens och riksdagens folkvalda för att ta fram ekonomiska stödåtgärder för landsbygdens samlingslokaler. Boverket har i dag cirka 28 miljoner kronor per år i anslag för investeringsbidrag till allmänna samlingslokaler men där de årliga ansökningarna är det femdubbla. Med en tillfällig höjning av investeringsstödet under en femårsperiod skulle man kunna kapa det uppdämda behovet, inte minst för stöd till energibesparande åtgärder.
I många bygder är bygdegården det sista kvarvarande av en tidigare väl uppbyggd infrastruktur. Bygdegården drivs helt av ideella krafter. I en del kommuner har framsynta politiker sett till att ett årligt driftsbidrag kommer bygdegårdsföreningen tillgodo. Under pandemin har även regionen varit behjälplig med ekonomiskt stöd.
Behöver vi de här lokalerna på landsbygden? Lokaler där det bedrivs ungdomsverksamhet, där bygdens innevånare samlas från allt mellan dopkaffe till begravningsmiddag. En plats för kultur med teater, konserter och film och ett ställe där föreningslivet har sina möten och fester. Och inte minst som trygghetspunkter vid katastrofer och ofred.
Vi inom bygdegårdsrörelsen anser att behovet finns, med vi är nu rädda för att det kommer att glesna i leden mellan dagens 121 bygdegårdar i Värmland. Ideella krafter till trots blir ekonomin ohållbar. Som kuriosa kan nämnas att länets bygdegårdar i dag har en golvyta som täcker cirka 7,5 tunnland.
Birgit Sturesson
Erik Ulriksson
Styrelseledamöter i Värmlands bygdegårdsdistrikt