Det senaste året har FN:s klimatpanel IPCC släppt tre nya rapporter.
Men hur väl känner värmländska politiker till innehållet i dem?
NWT har ställt frågan till fyra kandidater i riksdagsvalet.
Från augusti i fjol till april i år har IPCC lagt fram de tre delrapporter som ingår i panelens sjätte bedömningsrapport av läget för klimatet. Den första handlar om den vetenskapliga grunden, den andra om effekter, sårbarhet och anpassning och den tredje om åtgärder som begränsar klimatförändringarna.
”... jag har inte någon expertis på detta, det är det ärliga svaret.”
Det är ett omfattande material på tusentals sidor.
De fyra politiker som NWT ställt frågan till har inte fördjupat sig i rapporterna.
”Oroväckande”
Lars Mejern Larsson (S) sitter redan i riksdagen och toppar sitt partis lista för kommande mandatperiod.
– Jag är dåligt påläst, det måste jag vara ärlig och säga.
Däremot säger han att han har fått dragningar om rapporternas innehåll.
– Det är oroväckande, säger han om det han fått ta del av.
Samtidigt ser han också en chans att få ”gröna jobb” till Värmland om man också ser möjligheter i klimatkrisen.
SD:s Runar Filper skriver i ett mejl till NWT att han har tillgång till ”kompetenta och välutbildade tjänstemän ... som läser dessa rapporter och ger oss som politiker relevant information och underlag när så behövs”.
Per-Inge Lidén (MP) är förstanamn på sitt partis riksdagslista i Värmland.
– Jag har inte läst dem direkt, utan tar del av dem via olika sammanfattningar som Miljöpartiet har och artiklar som jag läser.
Hur väl känner du till innehållet?
– Det är jättesvårt att säga det, jag känner till dem väl genom de artiklar som jag läser och genom den utbildning och kunskap jag får via Miljöpartiet skulle jag säga.
Hur känner och tänker du när du tar del av innehållet?
– Jag känner att det här är vår ödesfråga och att det är oerhört viktigt att vi vågar möta de här klimatutmaningarna genom att ställa om vårt samhälle.
Pål Jonson toppar Moderaternas lista till riksdagsvalet och säger att rapporterna har diskuterats i riksdagsgruppen.
– Men jag har inte någon expertis på detta, det är det ärliga svaret.
Han är även ordförande i riksdagens försvarsutskott och ser att klimatkrisen kan påverka säkerhetspolitiken.
– Klimatförändringarna kan generera både flyktingströmmar och konflikter.
Kampen om jordresurser kan påverka matproduktionen, menar han.
– Det kan skapa stora spänningar också på global nivå, säger han och fortsätter:
– Det är en säkerhetspolitisk realitet som vi måste förhålla oss till.