Tunga beskedet för flera partiers klimatlösning: Minst tio år bort på Skoghalls bruk

Fånga in och lagra koldioxid.

Så vill tre partier minska utsläppen rejält fram till 2030.

Det kan gå, men blir en utmaning, enligt Chalmersprofessorn Filip Johnsson.

Och på Skoghalls bruk lär det dröja i över tio år.

Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna ser infångning och lagring av koldioxid som ett sätt att minska utsläppen kraftigt till 2030.

– Vi la en miljard extra i vår skuggbudget förra året på detta för att kunna komma i gång med den här satsningen, säger Pål Jonson (M).

Arman Teimouri (L) skriver att hans parti vill se ”en storskalig satsning på negativa utsläpp genom infångning och lagring av koldioxid” och nämner bland annat Skoghalls bruk som ett intressant ställe.

Även Kjell-Arne Ottosson (KD) nämner tekniken.

Inför valet har NWT gjort en enkät om klimat- och energifrågor till en värmländsk kandidat från varje riksdagsparti. En fråga handlar om vad varje parti ska göra för att bidra till kraftiga minskningar av utsläppen i Värmland, Sverige eller världen fram till 2030.

Där tar alltså M, KD och L upp lagring av koldioxid, övriga partier nämner det inte. Du kan läsa alla partiers fullständiga svar längst ner i artikeln.

Inget före 2030

Som NWT tidigare berättat är Stora Ensos fabrik på Hammarö den anläggning som släpper ut mest fossil koldioxid i Värmland.

Men över 95 procent av utsläppen kommer från förnybara källor.

Frågan är om tekniken kan bidra till kraftiga utsläppsminskningar fram till 2030.

För Skoghalls bruk är svaret nej.

– Vi tittar på det, men är långt ifrån ett beslut, säger Conny Johansson, energichef på Stora Enso och den som samordnar koncernens arbete med att fånga in och lagra koldioxid.

Av logistikskäl lutar man åt att fabriken i Skutskär utanför Gävle blir först ut.

– Jag tror vi räknade ut att vi behöver köra ett fartyg var sextonde timme från Skoghall med tanke på farledens djup, medan vi kan köra ett fartyg i veckan från Skutskär.

Koldioxidens slutstation är under Nordsjöns botten.

Staten tar notan

För att finansiera lagringen går staten in med ett antal miljarder. Pengar ska auktioneras ut till den som kan ordna lagring till lägst kostnad, enligt Energimyndigheten.

Utlysning av en första auktion sker nästa år. Men då blir det ingen koldioxid från Skoghall som lagras.

– Någonstans runt 2035 som jag ser det, tidigast faktiskt, säger han om Skoghall.

Det som skulle kunna rucka på planerna är om man kan lösa logistiken i Skoghall ihop med andra stora utsläppare i Värmland, som Gruvön i Grums och Karlstads energis anläggning på Heden.

Logistik tar tid

På nationell nivå kan lagring av koldioxid ge effekt före 2030, enligt Filip Johnsson, professor i energiteknik vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

– Tekniskt har det kommit ganska långt, det är ekonomin som är utmaningen.

Även att bygga upp logistiken kan ta tid, bedömer han.

– Men det är fullt möjligt.

Målet för Sverige är att kunna fånga in upp till två miljoner ton koldioxid från förnybara källor, alltså från anläggningar som eldar biomassa, per år fram till 2030, enligt Energimyndigheten. Det motsvarar runt fyra procent av de årliga utsläppen i Sverige. Därefter och fram till 2045 handlar det om tre till tio miljoner ton per år, beroende på hur väl Sverige lyckas med andra utsläppsminskningar.

Att fånga in och lagra koldioxid från hållbart producerad biomassa kan bidra till så kallade negativa utsläpp. Det kan kompensera för verksamheter som har svårt att minska sina utsläpp och på sikt skapa nettonegativa utsläpp, något som troligtvis kommer att behövas för att hålla uppvärmningen väl under två grader i enlighet med Parisavtalet.

Globalt behöver koldioxid fångas in oavsett om den kommer från fossila eller biogena källor, enligt Filip Johnsson.

– Klimatfrågan har blivit mer och mer akut eftersom vi inte har gjort nog mycket. Eftersom det fortfarande byggs kolkraftverk i Asien och det finns jättemånga så är det klart att det finns ett behov.

Men den bästa lösningen, anser han, är att helt fasa ut kolkraften. Det görs exempelvis i Tyskland.

Läs tidigare artiklar utifrån NWT:s enkät:

Här är partiernas fullständiga svar, sorterade i bokstavsordning efter partinamn:

Daniel Bäckström, Centerpartiet

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

”Fasa ut fossila drivmedel i byte mot biodrivmedel, biogas, el och vätgas. Att minska importen av olja är bra för Värmland då det ger jobb och tillväxt samtidigt som det minskar sårbarheten och stärker beredskapen. Vi vill ta bort skatten på förnybara drivmedel inom reduktionsplikten och öka biodrivmedelsproduktionen. Vi vill öka andelen sol-el, minska regelkrånglet och avskaffa energiskatten för dig som använder din egenproducerade solenergi.”

Kjell-Arne Ottosson, Kristdemokraterna

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

”Värmland är ett stort skogslän och genom ett aktivt skogsbruk kan vi byta ut CO2-intensiva material mot trä men vi ser även ett kraftigt ökat användande av biodrivmedel baserat på skogsråvara. I övrigt kan vi nämna bl.a. storskalig elektrifiering, lagring av CO2, förändrade tillståndsprocesser eftersom dagens processer hindrar omställningen samt inköp och annullering av utsläppsrätter. Export av teknik och kunnande samt riktat bistånd är viktigt internationellt för att få med omvärlden i omställningen.”

Arman Teimouri, Liberalerna

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

”Kol, olja och gas ska bort helt. Industrin och transportsektorn behöver elektrifieras så långt det är möjligt. Det är därför elsystemet är så viktigt för klimatomställningen. Liberalerna vill också se en storskalig satsning på negativa utsläpp genom infångning och lagring av koldioxid från biobränslen. Det skulle kunna vara intressant att fånga in koldioxid både vid Skoghalls och Bäckhammars bruk.”

Per-Inge Lidén, Miljöpartiet

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

”Vi vill bygga ut sol- och vindkraft – främst till havs – och satsa på vätgas och andra metoder för att lagra el, modernisera vår bilflotta så den blir fossilfri, satsa på kollektivtrafik och cykelinfrastruktur samt närodlad och bra mat som inte transporteras över hela världen.”

Pål Jonson, Marléne Lund Kopparklint, Moderaterna

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

”Vi vill öka takten i elektrifieringen av industrin och transporterna, som står för två tredjedelar av Sveriges utsläpp. Det gör vi genom ökad fossilfri elproduktion, utbyggd laddinfrastruktur, stöd till industrins omställning och satsningar på infångning av koldioxid.”

Lars Mejern Larsson, Socialdemokraterna

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

"Vi måste möjligheter med våra utmaningar så att de gröna jobben hamnar i Värmland. Därför vill vi fortsätta att satsa på en klimatomställning av näringslivet via innovationer och teknikutveckling genom Industriklivet, bygga ut ladd-infrastrukturen så att fler kan åka med fossilfria fordon samt behålla reduktionsplikten för att få fram förnybara drivmedel för den svenska fordonsflottan. I Värmland är skogen en viktig resurs i klimatomställningen, en kolsänka och reservoar som kan bidra till att ersätta oljebaserade och fossila drivmedel och material. Vi ska stötta arbetet med att utveckla bioekonomin och därigenom bidra till den gröna tillväxten och ett hållbart skogsbruk. Att även använda vår egen råvara skogen som byggmaterial i större utsträckning har många fördelar. Det bidrar till att skapa arbetstillfällen i Värmland, bidrar till att minska klimatpåverkan och kortare byggtider och en minskad resurstillgång. Genom förslag från oss Socialdemokrater i Region Värmland så kommer exempelvis fler offentliga byggnader byggas i modern träbyggnadsteknik.”

Runar Filper, Sverigedemokraterna

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?

”Värmlands och Sveriges utsläpp av växthusgaser är marginella jämfört vår omvärld. De största utsläpparna är Kina och USA. Sverige står för knappt en promille av världens totala utsläpp. Omfattande klimatåtgärder i Värmland och i Sverige skulle innebära att det blir dyrare för värmlänningarna och övriga svenskar utan att det gör någon större skillnad för klimatet. Vi ser att åtgärder för att bekämpa klimatförändringar bör riktas dit där de gör mest nytta - internationellt klimat- och miljöarbete.”

Håkan Svenneling, Vänsterpartiet

Vilka åtgärder avser ditt parti att vidta för att bidra till kraftiga utsläppsminskningar i Värmland, Sverige och/eller utomlands fram till 2030?