Carolin Dahlman: Bättre uppfostran kan knäcka gängen

Signerat
PUBLICERAD:
Idag är inte detta lärarnas uppgift. Kunskapsfokus har bytts mot elevinflytande. Disciplin är inte längre norm, skriver Carolin Dahlman.
Foto: JESSICA GOW / TT
Ge lärarna rätt att vara auktoriteter. Starta fler föräldrakurser och förstärk Socialtjänsten, skriver Carolin Dahlman.

Det sägs att barn står på rad för att komma in i gäng. Skolan och föräldrarna har uppenbart misslyckats med att fostra. Om de ens försökt.

”Kriminella rekryterar springpojkar öppet på Tiktok”. ”Nioåringar dras in i gängen”. ”Barn bidrar till knarklangning över hela landet”.

Nyheterna flimrar förbi och oroar.

Allt fler ungdomar anmäls för våldsbrott, meddelade SVT nyligen. Mellan 2015 och 2019 ökade antalet brott med en misstänkt gärningsperson under 15 år med 40 procent (31/7). Det finns gängmedlemmar som 9-10 år gamla.

De används för att frakta vapen, men även för att mörda. Unga kommer ju lättare undan. De ”bröstar en fyra för att bli en hundra gubbe", vilket betyder att de begår grova brott, får max fyra år på ungdomsanstalt, och hamnar sedan högre upp i nätverkets hierarki.

Kanske lockas de av pengar, spänning och en känsla av gemenskap. Kanske lider de av trauman, har diagnoser eller lever i dysfunktionella familjer.

Men oavsett orsak är en viktig lösning uppfostran som formar goda värderingar.

Tyvärr håller inte alla föräldrar koll på sina barn. Någon uttryckte sin åsikt i Fagersta Nyheter: ”Det är ungar som är ute och springer vind för våg hela nätterna och ställer till jävelskap för vanligt hederligt folk”.

Polisen i Karlstad sa i höstas att kriminella lockar barn till brottslighet med godis, men det är inte brist på godis som gör att de tackar ja. Politikerna kan knappast motverka nyrekrytering med gratis Snickers. Även om socioekonomiska förhållanden kan förklara lockelsen är det mammor, pappor och lärare som kan göra skillnad på riktigt.

Människor begår brott då de har motiv, saknar självkontroll och moral, samt om det saknas tillräckligt avskräckande faktorer. Det menar Per-Olof Wikström, kriminologiprofessor vid universitetet i Cambridge. ”Social utsatthet förklarar 3-4 procent av variationen av brottsligheten, medan personlig moral och självkontroll, samt de miljöer man deltar i förklarar runt 60 procent”, sa han till Forskning & Framsteg (27/2 -20). 2017 sa Wikström i Uppdrag Granskning att det som avgör om någon blir kriminell är ”omgivningens värderingar under uppväxten. Värderingar som skapas av familj, kamrater och skola”.

Skolan har tyvärr förändrats till det sämre. I slutet av 1800-talet lades stor vikt på att fostra barnen, konstaterar forskarna Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren i nyutkomna Normboken (Vulkan).

I Skolöverstyrelsens riktlinjer från 1935 betonades exempelvis att skolans uppgift var: ”att påverka viljelivet och utbilda karaktären.” Skolan skulle ”fostra de unga till ärlighet, punktlighet, plikttrohet, ansvarskänsla, uthållighet, förmåga att besegra svårigheter, vana att lita på sig själva och att väl utnyttja tiden”.

Idag är inte detta lärarnas uppgift. Kunskapsfokus har bytts mot elevinflytande. Disciplin är inte längre norm.

Uppfostran brister tyvärr i många familjer med invandrarbakgrund. Om föräldrarna inte behärskar språket eller har kunskap om svenska samhället kan det vara svårare att hålla koll på barnen. Andra generationens invandrare löper också störst risk att bli kriminella, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (17/10 -19).

Politikerna tävlar nu i löften om strängare straff, och nog finns det skäl att skärpa dem.

Poliser i Karlstad berättade för NWT att de etablerade kriminella i försöker värva barn. ”Tyvärr är det effektivt att nyttja unga personer som inte är straffmyndiga” sa Tobias Löfdahl. Hans kollega Astrid Jacobsson fyllde i: ”Det värsta som det kan leda till för ett barn är att det blir ett ärende hos socialtjänsten. Du hamnar inte i fängelse” (13/10).

SiS-hemmen som de unga brottslingarna placeras i tycks heller inte så stabila. Just nu är 29 tvångsomhändertagna på rymmen, varav tre var dömda till sluten ungdomsvård (SVT 31/7).

Men förutom höjda straff behövs en moralhöjning. Ge lärarna rätt att vara auktoriteter. Starta fler föräldrakurser och förstärk Socialtjänsten.

Poliserna i Karlstad lyfte problemet med attityden hos vissa unga, att respekten för äldre eller myndigheter inte existerade. De vittnade: ”Jävla hora, jag ska knulla din mamma och sådant hörs ofta.”

Något är snett i Sverige. Och det har inte med ekonomisk utsatthet att göra.

Carolin Dahlman

Högerliberal samhällsdebattör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.