Medan den ekonomiska utvecklingen under närmare tvåtusen år låg still har den i och med den moderna historiens liberaliserade marknadsekonomi ökat markant, skriver Simon Sjögren.
Svar till Agne Sandberg (NWT 13/8)
I sin debattartikel konstaterar Vänsterpartiets riksdagskandidat Agne Sandberg att den marknadsekonomi Sverige och stora delar av världen i dag valt att leva efter inte är en given naturlag. Om detta har självfallet Sandberg rätt för ekonomiska system är mänskliga skapelser. Därför kan det vara nyttigt att, när Sandberg väljer att ondgöra sig över det system som bygger på frihetsprincipen, se över de historiska alternativ som varit.
Marknadsekonomins motsats, det planekonomiska systemet uppstod ur den socialistiska skolbildning Vänsterpartiet fortfarande vilar på. Tanken att politiken kan detaljstyra människor är lika naiv som det varit skadlig. En skadlighet som blev allra tydligast under de fruktansvärda år då miljontals människor fick uppleva planekonomins fulla styrka bakom den järnridå som delade Europa. Även i de fall den politiska tanken var god visade sig politiken oförmögen att planera sig till välstånd. Istället gynnade det ett system som fostrade ineffektivitet, korruption och i slutändan fattigdom.
I motsats till detta har marknadsekonomins möjliggörande av företagande och innovation bokstavligen förändrat världen. För medan den ekonomiska utvecklingen under närmare tvåtusen år låg still har den i och med den moderna historiens liberaliserade marknadsekonomi ökat markant. Allra tydligast är detta de senaste sjuttio åren.
År 1950 var den globala bruttonationalprodukten/BNP ungefär 9300 miljarder amerikanska dollar jämfört med idag då siffran är närmare 120 000 miljarder. BNP är inte det enda måttet med vilket vi kan mäta ekonomisk utveckling. Men en utveckling med över 110 000 miljarder dollar talar ett tydligt språk.
Ännu viktigare är det att studera världsfattigdomens utveckling sedan 1980-talet. Trots att de senaste årens pandemi med all säkerhet har resulterat i en ökad fattigdom har den övergripande utvecklingen de senaste fyrtio åren varit påtagligt positiv. Enligt Världsbankens siffror var var andelen fattiga i världen år 1981 42,7 procent vilket kan jämföras med 2017 då siffran var 9,3 procent.
I faktiska tal innebär detta att vi gick från en värld där nära 2 miljarder människor levde i fattigdom till en där under 700 miljoner gör det. Detta gjordes under en tid då världsekonomin öppnades för handel, ett friare företagande och en historisk epok av innovation.
Världen har gott om utmaningar där klimatförändringar, en utbredd upplevelse av maktklyftor och stormaktskonflikter enbart är några få. Självklart kan marknadsekonomin och de företag den kretsar kring inte lösa allt. Utan det är i samarbete mellan politik, näringsliv och övriga samhällsaktörer som möjligheten till verklig förändring uppstår. I detta arbete kommer de drivkrafter som bär upp marknadsekonomin i form utav teknologisk utveckling, innovationsförmåga och ett högt humankapital vara avgörande.
Simon Sjögren
Borgerlig samhällsdebattör