Här är Värmlands sämsta vägar – flera underkänns: ”Snålt med resurser”

De värmländska vägarna är de femte sämsta bland Sveriges samtliga län. Detta enligt Riksförbundet M:s senaste kartläggning av ytjämnheten på Sveriges vägnät.

Riksförbundet M, som är Sveriges vägombud och den största konsumentorganisationen för bilister, har kört över 20 000 mil i det svenska vägnätet för att undersöka hur jämna ytor vägarna har. Vägkvaliteten mättes med hjälp av en vibrationssensor inbyggd i en smartphone som registrerar ojämnheter i vägen.

– Det finns ett starkt samband mellan vägsträckors ytojämnhet och försämrad trafiksäkerhet. Ett ojämnt underlag innebär sämre kontakt mellan väg och däck vilket resulterar i ett försämrat grepp. Olyckskvoten ökar i takt med ökande ytojämnhet. Inte minst ökar risken för singelolyckor kraftigt på ojämna vägar, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Värmlands sämsta vägar

Länsväg 245 som går mellan Hagfors och Rämmen utmärker sig som den sämsta vägen i Värmland med god marginal. Väg 177 mellan Årjäng och Åmotsfors samt väg 239 mellan Torsby och Ekshärad är två andra länsvägar som är undermåliga, enligt undersökningen.

– Det är en högre ojämnhet, det kan både vara potthål och att slitage skapat tydliga hjulspår och spårbildning i vägbanan på de här vägarna.

Samtliga vägar som utmärker sig negativt i Värmland har sträckor som helt underkänts. Enligt Riksförbundets kartläggning kan 90 procent av väg 245 räknas som bra.

– Vi har bedömt att fyra procent av vägavsnitten på väg 245 är underkända sett till internationell standardiserad klassificering.

Bland riksvägarna i Värmland är det väg 62 – som går genom hela länet från Karlstad i söder till Långflon i norr – som är i allra sämst skick. Något den varit i flera år.

– Den kräver mer arbete och underhåll för att vägarna i norr drabbas hårdare av exempelvis tjälskador. Värmlands vägnät drabbas av att Trafikverket tvingas prioritera vägarna mellan storstäderna, särskilt eftersom det varit snålt med resurser för vägunderhåll i många år. Skogslänen kommer att stå som förlorare med sämre trafiksäkerhet och längre pendlingstider som följd, säger Tony Gunnarsson.

Undersökningen visar också på stora skillnader i Sverige som helhet. Det är generellt betydligt sämre vägar i norr och i skogs- och glesbygdslän.

Stor underhållsskuld

Kvaliteten på Sveriges Europavägar är förhållandevis hög. E18, E4 och E6 har kortare avsnitt som inte håller måttet. Bland riksvägarna är de flera vägar med längre vägavsnitt som har sämre kvalitet och allra sämst är kvaliteten på länsvägarna.

– Vi väntar oss sämre vägar framöver. Nedbrytningshastigheten av vägnätet går allt snabbare till följd av ökad mängd tyngre trafik och eftersatt underhåll. Trafikverket har en underhållsskuld till vägnätet på 23 miljarder kronor och tvingas fokusera på akuta lappningsåtgärder. Oroligheterna i omvärlden har dessutom ökat priserna på insatsvaror för asfaltsproduktion, vilket gör att många infrastruktursatsningar får skjutas upp eller ställas in, säger Tony Gunnarsson.