På måndag är det Ida Hallquists födelsedag. Det är också då som årets säsong av TV4:s talangsåpa "Idol" drar igång.
– Det har verkligen inte ens funnits på kartan att jag skulle söka till "Idol", börjar Ida Hallquist.
– Jag har alltid tyckt att det har känts för läskigt.
Hon har dock sökt till programmet en gång tidigare.
– Då var jag 16. Åkte ända till Falun för att ingen skulle känna mig på plats när jag sjöng. Jag kom till en för-jury som det fanns på den tiden. Jag var varken bra eller dålig, spelade gitarr som jag hade lärt mig tre veckor innan. Efter den upplevelsen trodde jag att jag aldrig skulle våga göra det här igen.
Då var hon 16, nu är hon 28 och mamma till Lotta och Stella.
– Det var något helt annat den här gången. När jag var 16 vågade jag inte ens sjunga för mamma och pappa. Jag gömde mig bakom gitarren som jag knappt kunde spela på.
Hon skrattar åt minnet.
– Sedan dess har jag spelat in tv, gått på universitetet, fått två barn – jag är en helt annan människa.
”Var ingen fjant"
Anledningen till att hon valde att söka till "Idol" en andra gång bottnar i ett turbulent fjolår.
– Under förra året gick min pappa Malte igenom en hjärtsjukdom och min syster gick bort. Jag gick själv igenom en separation, det hände mycket som gjorde att jag kände "Va fan, nu kör jag. Gör nu något för din egen skull Ida, kom igen! Var ingen fjant".
En tid av sorg och rädsla för Malte Hallquist: "Hjärtat är bångstyrigt"Hon sökte till "Idol" utan tanke på hur det skulle påverka henne som person eller vad det skulle göra är hennes karriär.
– Jag kan inte avslöja något, men jag har gjort audition.
Vilken roll har musiken i ditt liv? Ursäkta en stor fråga.
– Jag har alltid hållit på med musik, men alltid tyckt att det varit så jobbat att hela tiden promota sig själv. Som man måste göra som artist. Men när min syster Vickan dog och vi rensade hennes lägenhet började jag spela på hennes piano. Då påmindes jag om att musiken var vårt språk. Jag mår så bra av musik och vill inte längre trycka bort den i mitt liv. Jag vill se vad jag kan göra. Inte minst som ett sätt för mig att hålla språket med Vickan vid liv.
Från "Ack Värmland" till "Idol", hur känner du inför skådespeleriet idag?
– Det har inte blivit några roller sedan "Ack Värmland". Det skulle absolut vara kul, men jag har inte sökt några roller och ingen har hört av sig heller. Men jag har inte stängt några dörrar.
Hur känns det inför starten av "Idol", på måndag drar det igång.
– Jättenervös. Ångest! Jag tycker verkligen om att medverka i sånt här och hålla på med musik. Men jag är dålig på det här med offentligheten. Så jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Men den här gången är det verkligen jag som står där, jag spelar ingen roll eller gömmer mig bakom någon gitarr. Det är 100 procent Ida som står där. Öppen som en bok.