Hoppa till huvudinnehållet

Kalkning behövs i hundra år till – Värmland extra utsatt

Publicerad:
Reporter Anette Persson
Anette Persson
anette.persson@nwt.se
Björtjärn i Glaskogen var ett av dagens mål. Helikopterkalkningens största utmaning är att sprida så att det inte dammar på träd och mark runt vattnet.
Björtjärn i Glaskogen var ett av dagens mål. Helikopterkalkningens största utmaning är att sprida så att det inte dammar på träd och mark runt vattnet. Foto: Helena Karlsson

Det glittrar i vattnet när helikoptern kommer svepande över grantopparna i Glaskogen och tömmer sin last.

Ett vitt moln dröjer sig kvar över vattenytan.

– Det kommer troligen att behövas i hundra år till, säger miljöhandäggare Sandra Woronin.

Daniel Nilsson leder arbetet i Värmlands kalkningsförbund.
Daniel Nilsson leder arbetet i Värmlands kalkningsförbund. Foto: Helena Karlsson

Försurningarna var som värst på 1960- och 70-talen när föroreningar från industrin och trafiken regnade ner över sjöar och våtmarker.

Snart började det märkas.

– När det var som värst var det ett utbrett problem med fiskdöd, säger Sandra Woronin från Länsstyrelsen i Värmland.

Lennie Vikström på Vikab sjökalkningsentreprenad sjösätter båten för dagen uppgift.
Lennie Vikström på Vikab sjökalkningsentreprenad sjösätter båten för dagen uppgift. Foto: Helena Karlsson

Sedan dess har mycket gjorts för att minska farliga utsläpp men kalkningen måste fortsätta.

– Återhämtningen går långsamt och i och med klimatförändringen kommer det mycket kraftiga regn. En ”surstöt” kan påverka snabbt, säger Sandra Woronin.

– Tyvärr så har skogsbrukets påverkan också blivit större när man tar ut mer biobränsle ur skogen. Skulle vi sluta kalka skulle det få effekter.

Från en lastbil lastas säckar med kalk till en tunna som lyfts av helikoptern. Tunnan innehåller cirka ett ton kalk. 25 vändor i timmen hinns med.
Från en lastbil lastas säckar med kalk till en tunna som lyfts av helikoptern. Tunnan innehåller cirka ett ton kalk. 25 vändor i timmen hinns med. Foto: Helena Karlsson

För att ändra pH-värdet i vattnet tillsätts kalk. Det har man hållit på med i snart 40 år.

Drygt 20 000 ton kalk sprids varje sommar i Värmland.

– Värmland kalkar mest i landet, säger Daniel Nilsson på Värmlands läns kalkningsförbund.

14 av länets 16 kommuner är anslutna till kommunförbundet som firar sitt 20-årsjubileum.

Brittjärn i Glaskogen fick sin kalkdos från en specialkonstruerad båt. Länsstyrelsen såg till att dokumentera spridningen.
Brittjärn i Glaskogen fick sin kalkdos från en specialkonstruerad båt. Länsstyrelsen såg till att dokumentera spridningen. Foto: Helena Karlsson

– Naturen är dåligt rustad i Värmland för att ta hand om försurningen. Bergarten är svårvittrad och vi har tunna jordtäcken, säger Sandra Woronin.

Representanter från länsstyrelsen, Värmlands kalkningsförbund och SMA Mineral finns på plats i Glaskogen för att följa jobbet och fira jubileet.

Fredrik Gunnarsson är dagens helikopterpilot på Scandair, en av underentreprenörerna.
Fredrik Gunnarsson är dagens helikopterpilot på Scandair, en av underentreprenörerna. Foto: Helena Karlsson

Vid första stoppet står helikoptern startklar och en specialutrustad lastbil där kalk lastas över i tunnor.

– Det billigaste och bästa sättet är att sprida från båt. Där det inte går använder vi helikopter, säger Daniel Nilsson.

En mindre del sprids via doserare som finns utplacerade på strategiska ställen i länet.

Känsliga för försurning

Flodpärlmussla, flodkräfta, lax, öring och mört är arter som är känsliga för försurning som motiverar kalkning av en sjö.

Källa: Länsstyrelsen i Värmland

Länsstyrelsens uppgift är att ta fram en plan för var kalkningen behövs, sköta kontakterna med Havs- och vattenmyndigheten som ger tillstånd och fördelar pengarna. Och göra uppföljningar.

– Det kommer troligen att behövas i hundra år till säger Sandra Woronin.

Lokal kalk

Värmlands kalkningsförbund ansvarar för att kalkningen utförs. Den praktiska delen sköts av SMA Mineral som levererar kalken från Gåsgruvan i Persberg och utför jobbet med hjälp underentreprenörer.

Anna Wilén, MP, är vice ordförande i Värmlands kalkningsförbund och representant för Karlstads kommun. Här tillsammans med miljöhandläggare Sandra Woronin.
Anna Wilén, MP, är vice ordförande i Värmlands kalkningsförbund och representant för Karlstads kommun. Här tillsammans med miljöhandläggare Sandra Woronin. Foto: Helena Karlsson

Årligen läggs drygt 30 miljoner kronor på kalkning av sjöar och våtmarker i Värmland, varav kommunerna lägger tillsammans cirka 2,5 miljoner kronor per år.

– Pengarna räcker inte till den kalkning som egentligen skulle behövas. Vi skruvar och prioriterar för att få störst effekt, säger Daniel Nilsson.

Drygt 30 miljoner kronor om året läggs på kalkningsåtgärder i Värmland.
Drygt 30 miljoner kronor om året läggs på kalkningsåtgärder i Värmland. Foto: Helena Karlsson

Stor miljöinsats

1977 inleddes en försöksverksamhet med kalkning. Resultaten från försökskalkningarna var positiva och 1982 permanentades statsbidraget.

Sedan 1977 har staten satsat över fem miljarder kronor, vilket gör kalkningen till en av de största miljövårdsåtgärder som genomförts i Sverige.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Artikeltaggar

Djur och naturFiskeLänsstyrelsen

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.