Här är vägen som delar Karlstad: ”Oroande att klyftorna växer”

Klyftorna växer i Karlstad.

NWT:s kartläggning visar att gapet blir allt större mellan olika delar av stan när det gäller både arbetslöshet och inkomst.

– Det blir trevligare områden om det är mixat, säger Alexandra Ejner, som bor på Romstad.

Det skiljer allt mer mellan olika delar av Karlstad. Både när det gäller arbetslöshet, inkomst och ohälsotal har skillnaderna ökat sedan 2010. Det visar siffror som NWT sammanställt från Karlstads kommuns statistikdatabas.

När det gäller andelen invånare med eftergymnasial utbildning har glappet minskat en aning mellan olika stadsdelar, men är fortfarande stort.

Gruvlyckan har högst arbetslöshet i Karlstads kommun. I slutet av oktober förra året var den 14,9 procent – knappt tre procentenheter högre än 2010. Här var också snittinkomsten näst lägst år 2020.

Saknar affär

Ingrid och Bertil Hågelid har bott i området sedan deras lägenhet stod klar 1964. Nu sitter de på innergården med sin dotters hundar.

– Vi har inte kommit längre! säger Bertil Hågelid skämtsamt.

Att de inte flyttat beror på att de känner sig hemma och gillar stadsdelens läge.

– En kommer ut i skog och mark, säger Bertil.

Att Gruvlyckan halkar efter andra stadsdelar är inget de funderar på.

– Jag har inte tänkt så mycket på det faktiskt, säger Ingrid Hågelid.

Det är bara en sak hon saknar.

– Det är synd att de tagit bort alla affärer, det fanns både Ica och Konsum förut.

”... otryggt för ungdomarna”

Christel Larsen bor på Gruvlyckan sedan 14 år och ser kriminaliteten som ett stort problem. Hon känner till att unga blivit rånade i området, även om hon själv inte blivit utsatt.

– Det har blivit otryggt för ungdomarna. Vi vuxna klarar oss, men det är inte roligt.

Hon funderar på vad kriminaliteten kan bero på.

– Det kan ju vara det som är problemet, att de har ingenstans att göra av sig och så blir det att de går runt och gör dumma saker, jag har ingen aning faktiskt.

Hon tror att den höga arbetslösheten beror på att många med utländsk bakgrund bor i området.

– De jobbar inte på samma sätt, mammorna går hemma, säger hon.

– Gruvlyckan kanske är en billig plats att bo på också.

Samtidigt tycker hon att stadsdelens läge är bra.

– Annars trivs jag bra, det är väldigt centralt, du har ju Bergvik och stan, man kan gå, man kan cykla, man kan ta buss, bil...

”Mysigt och bra läge”

Skoghallsvägen skiljer Gruvlyckan från Romstad, där arbetslösheten och ohälsotalen är låga, inkomsterna höga och många har eftergymnasial utbildning.

Maria Carmland och Mikael Hjellström tvättar båten inför en fisketur.

– Det är mysigt och bra läge, nära till stan och till vatten, till skolor och affärer och så där, säger Maria Carmland.

Båda är uppväxta på Romstad och ville återvända när de köpte sitt hus 2014.

– Det här kändes som hemma, så vi ville att våra barn också skulle få den här uppväxten på Romstad.

Hon tycker det är tråkigt att klyftorna i stan växer.

– Det är skillnad på område också med tanke på att det bara är lägenheter på Gruvlyckan och här är det bara villor, säger Mikael Hjellström.

De märker att bostadspriserna har stigit.

– Vi är glada att vi köpte vårt hus 2014, vi hade aldrig kunnat köpa hus här i dag, säger Maria Carmland.

Hon säger att hon tänker på klyftorna i stan.

– Jag tycker det är oroande att klyftorna växer och att det är sådana skillnader i hur vi har det och hur människor mår.

Viktigt med jobb

Drago Delic går mot sin bil på en av parkeringarna på Gruvlyckan. Han har bott här i över 15 år och tror att den höga arbetslösheten i området kan bero på att många har invandrarbakgrund. Själv kommer han från Bosnien och är inte arbetslös.

– Jag har jobbat från 1995. Jag kom till Sverige 1993.

Han tror att jobb är nyckeln.

– Det är bäst att alla jobbar. Om man jobbar trivs man bättre och det kanske blir mindre inbrott och grejer.

I höst är det val. Vad tycker du att politikerna ska göra för att det ska bli mindre skillnad mellan olika områden?

– Politiker, de lovar i september, ja? Sedan vad det blir av det... Politiker kan man inte lita på.

Inga utsatta områden

Även om klyftorna i Karlstad växer är bilden inte bara mörk. Inga områden klassas som särskilt utsatta, utsatta eller riskområden av Polismyndigheten.

Arbetslösheten har ökat i några stadsdelar, men totalt har den sjunkit sedan 2010. Skillnaden i inkomst har ökat mycket om man räknar i kronor, men är nästan oförändrad i procent.

Ohälsotalet har sjunkit i de flesta stadsdelar. Allt fler har eftergymnasial utbildning och här har klyftan mellan olika delar av stan minskat.

Andelen Karlstadsbor med utländsk bakgrund har ökat sedan 2010 – allra mest i stadsdelar som låg högst redan då: till exempel Gruvlyckan, Rud och Kronoparken. De få områden där andelen har minskat låg lågt redan 2010.

I Gruvlyckan ökade andelen med utländsk bakgrund från 28,3 procent 2010 till 47 procent förra året – mycket mer än arbetslösheten. Alltså är invandringen långt ifrån hela förklaringen till den höga arbetslösheten i stadsdelen.

I dag är färre arbetslösa i Karlstads kommun än 2010, samtidigt som andelen Karlstadsbor med utländsk bakgrund har ökat.

Vill ha en mix

Alexandra Ejner, som bor på Romstad, gillade inte de växande klyftorna.

Vad skulle man behöva göra åt det?

– Framför allt inte bara ha villor i vissa områden, utan mer lägenhetshus. Även hyresrätter och inte bara bostadsrätter så att det är en blandad mix, säger hon.

Hon är uppväxt i Kristinehamn, med korta avstånd och blandad bebyggelse.

– Det blir ju trevligare områden också om det är mixat, tycker jag.

Samtidigt trivs hon bra i sin hemstadsdel och varken hon eller elvaåriga dottern Freja kan komma på något som kan bli bättre.

Ni har hittat hem?

– Det känns så faktiskt, säger Alexandra Ejner.

Blandat i skolan

I augusti ska Freja börja sexan på Västerstrandsskolan.

– Skolan har olika upptagningsområden med både Gruvlyckan och Romstad, så det är klart man tänker på att det är olika villkor, säger Alexandra.

Är det bra att barnen kommer från olika områden i skolan?

– Det tycker jag är toppenbra. Det är bra att ha en mix av olika ursprung och olika förutsättningar.

Freja Ejner gillar också skolan.

– Alla är snälla och det är bra fröknar, säger hon.

– Att träffa andra från andra kulturer och olika bakgrunder tror jag är viktigt för att vidga sina perspektiv, säger Alexandra.

Fotnot: Alla de siffror som NWT baserar artikeln på finns tillgängliga i Karlstads kommuns statistikdatabas. Indelningen av områden har delvis förändrats sedan 2010.

Läs NWT:s artiklar om klyftorna i Karlstad från 2018: