När Socialdemokraterna nu får frågor om vad de tänker göra efter valet är det mesta höljt i dunkel. Tidigare val kan dock ge en ledtråd om vad det här betyder.
Inga löften, inga röda linjer. Inga planer med andra ord, annat än att få med sig sitt disparata regeringsunderlag.
Ska skatter höjas? Inte just nu enligt Magdalena Andersson (S). Men en ny skatt som ska ersätta den borttagna värnskatten är i korten. Vem ska påverkas av den när skatten väl kommer? Ingen på regeringskansliet verkar veta.
Blir det någon ny fastighetsskatt? Inga planer på något sådant sägs det. Att oppositionen säger att det kan införas är påstås vara befängt, då Socialdemokraterna inte driver frågan just nu. Men såväl LO som Vänsterpartiet gör det. Om Socialdemokraterna ska hålla sig på god fot med dem kan det helt plötsligt bli aktuellt.
”Inga planer” betyder i sammanhanget att man lätt släpper frågan till någon annan för att få lugn och ro. Socialdemokraterna hade dessutom gärna beskattat ägande mer. Åtminstone om man får tro förra årets rapport om fördelningspolitik som Magdalena Andersson var med och producerade. Nu inväntas bara som ett svepskäl.
Några som vet hur det kan gå när Socialdemokraterna svarar undvikande är jägarkåren. Som Svenska Jakt (10/8) berättat blev man sviken efter valet 2018. I valrörelsen frågade tidskriften dåvarande statsministern Stefan Löfven om Jägarförbundets allmänna uppdrag och användandet av pengarna i Viltvårdsfonden skulle förändras. Svaret som kom är typisk för en socialdemokratisk valrörelse.
Allmänna uppdraget är bra och rimligt. ”Vi har inga planer på att ändra systemet” och pengarna som jägarna betalar i avgifter ska gå tillbaka till jägarorganisationerna för viltvård. Det är trots allt ett system som fungerat väl sedan dess införande 1938. Efter valet blev melodin en annan.
Den rödgröna regeringen rev upp ordningen och gav Naturvårdsverket i uppdrag att upphandla viltvården för jakten. Tanken är sen dess att andra organisationer, även de som är fientliga mot jakt, ska få ta del av jägarnas avgiftspengar. Mer byråkrati innebar därtill höjt pris på jaktkort.
Förre landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) skyllde det hela på upphandlingsregler och EU. Men det verkar vara en undanflykt. Hennes föregångare på posten, Sven-Erik Bucht (S), har sagt att det inte alls fanns något juridiskt behov av förändring. Däremot ett Miljöparti i regeringen som länge krävt en sådan förändring.
Miljöpartiets språkrör Per Bolund sade nyligen till Sveriges Radio (10/8) att han vill se det egna partiet i en Socialdemokratiskt ledd regering. Gärna tillsammans med Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänstern har varit inne på samma spår tidigare. Väl i regeringen kan de gömma sig bakom kollektiva beslut.
Att inte ha några röda linjer bäddar för en enklare regeringsbildning. Med den långa processen 2018 i minnet kanske det en prioritering man vill göra på regeringskansliet. För väljarnas del betyder det dock minskat inflytande över vilken politik som ska föras.
Magdalena Andersson må försöka tysta ned varningar om kommande skattehöjningar eller införande av regeringsunderlagets skadliga politik. Men det finns skäl att undra vilka reformer som egentligen väntar.