Ny förköpslag hotar din bostadsaffär

Debatt
PUBLICERAD:
Man säljer sitt hem och hoppas att nästa ägare ska uppskatta och vårda det lika mycket som man har gjort själv, skriver Lena Södersten.
Foto: CHRISTINE OLSSON
Regeringen prioriterar alltså kommunens intresse att kunna bedriva en aktiv markpolitik framför köparens intresse att kunna fullfölja husköpet och säljarens intresse att bestämma vem han ska sälja till, skriver Lena Södersten.

Regeringen vill införa en ny förköpslag för att kommunen åter ska kunna ta över husköp på de villkor som säljaren och köparen har kommit överens om. Villaägarna motsätter sig förslaget.

Regeringen utreder en ny förköpslag för att minska och motverka segregationen. Det meddelade bostadsministern i juni.

Förköpsrätt innebär att kommunen får ta över köpet på de villkor som säljaren och köparen enats om. Regeringen gör inte undantag för småhus.

Köparen är den store förloraren.

Om kommunen utnyttjar sin förköpsrätt får köparen inte fullfölja husköpet. Om han redan har sålt sitt nuvarande boende och kommunens besked dröjer kan han bli ställd på bar backe när han måste flytta ut.

Om han i stället köper först kan en utdragen affär få andra konsekvenser. Mäklare rekommenderar att man köper och säljer i samma marknad, men om villapriserna sjunker kan köparen får svårt att sälja eller får mindre betalt för sin nuvarande bostad om kommunens besked dröjer och han tvingas låna mer.

Men även säljaren drabbas, som inte själv får bestämma vem han eller hon ska få sälja huset till. Allt handlar inte om pengar. Man säljer sitt hem och hoppas att nästa ägare ska uppskatta och vårda det lika mycket som man har gjort själv.

2010 avskaffade alliansregeringen den gamla förköpslagen från 1967. Den hade spelat ut sin roll att tillgodose kommunernas behov av mark för tätbebyggelse. Ett stort antal fastighetsöverlåtelser fördröjdes. Det uppstod olägenheter och kostnader för fastighetsmarknaden och parterna, men även stora administrativa kostnader för kommuner, domstolar och statliga myndigheter.

Den gamla lagen gällde både tomter och småhus. För bebyggda fastigheter fanns en begränsning; om tomten var mindre än 3000 kvadratmeter fick kommunen inte förköpa. Men om ett permanenthus låg i ett område med stor efterfrågan på fritidshus gällde förköpsrätten även om tomten var mindre. Lagen gällde inte köp mellan makar eller mellan föräldrar och barn.

Kommunen hade tre månader på sig att meddela om de skulle ta över köpet. Om säljaren och köparen protesterade behövde kommunen regeringens tillstånd. Enligt Boverket brukade det ta drygt åtta månader. Sedan fanns möjlighet att överklaga och då tog det ännu längre tid.

Det är något liknande regeringen vill återinföra.

Regeringen prioriterar alltså kommunens intresse att kunna bedriva en aktiv markpolitik framför köparens intresse att kunna fullfölja husköpet och säljarens intresse att bestämma vem han ska sälja till. Men kommuner kan köpa fastigheter precis som andra.

Villaägarna står upp för äganderätten. Vi uppmanar regeringen att lägga ner utredningen eller åtminstone förtydliga direktiven så att det blir glasklart att en ny förköpslag inte gäller småhus eller småhustomter.

Lena Södersten

Förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.