Sluta försumma Kustbevakningen

Debatt
PUBLICERAD:
Det går inte att blunda för att Kustbevakningen, som redan har en utmaning när det gäller att uppfylla sitt grunduppdrag, skulle få svårt att klara av ytterligare uppgifter utan ökade resurser, skriver Johan Lindgren.
Foto: Maja Suslin/TT
Samtidigt glöms Kustbevakningen återkommande bort, både när det civila försvaret får ökade anslag, och när det militära försvaret stärks, skriver Johan Lindgren.

Under Almedalsveckan diskuterades Kustbevakningens förmåga i det nya säkerhetspolitiska läget. Samtliga deltagare, både Försvarsmakten, länsstyrelserna och Kustbevakningen var samstämmiga: Myndigheten har en stor roll att spela när det gäller försvaret av Sverige, men det finns en oro kring huruvida Kustbevakningen har förmågan att faktiskt utföra sitt uppdrag, så som läget är idag. Trots det allvarliga läget saknas konkreta förslag för att långsiktigt stärka Kustbevakningen.

2019 undertecknades en överenskommelse som reglerar förutsättningarna för Försvarsmaktens utnyttjande av Kustbevakningen vid höjd beredskap eller krig. Detta innebär att under höjd beredskap eller krig ska personal och materiel ur Kustbevakningen ställas till Försvarsmaktens förfogande för övervakning, transporter och andra uppgifter. Kustbevakningen ska också vid begäran bistå Försvarsmakten.

Denna samverkan är viktig och senare i år ska ännu en överenskommelse slutas. Från fackförbundet Tull-Kusts sida oroas vi emellertid över Kustbevakningens faktiska förmåga att hedra överenskommelsen, då det sedan flera år råder stor brist på operativ personal. Situationen är så ansträngd att en enda sjukskriven eller vabbande kustbevakare kan innebära att Kustbevakningens fartyg inte kan lämna kaj.

2021 släppte vi rapporten Ett samhällskritiskt uppdrag med omöjliga förutsättningar – om resursurholkningen för Kustbevakningen. Redan då varnade vi för att situationen för myndigheten var mer än ansträngd. Under 2022 har ytterligare en viktig variabel adderats: Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa och omkring Östersjön som ställer fler krav på den redan pressade myndigheten.

Samtliga riksdagspartier är överens om att vi behöver satsa på försvaret av Sverige. I Almedalen blev det också tydligt att både det civila och det militära försvaret kommer kräva Kustbevakningens medverkan i händelse av höjd beredskap eller krig.

I och med att vi nu har blivit Nato invitees har hotet mot Sverige ökat ytterligare, liksom förväntningarna på svensk förmåga som blivande Nato-medlem. Samtidigt glöms Kustbevakningen återkommande bort, både när det civila försvaret får ökade anslag, och när det militära försvaret stärks. I regeringens Vårbudgetproposition 2022 saknades återigen Kustbevakningen, trots att regeringen betonade behovet av ökade satsningar på totalförsvaret.

Det går inte att blunda för att Kustbevakningen, som redan har en utmaning när det gäller att uppfylla sitt grunduppdrag, skulle få svårt att klara av ytterligare uppgifter utan ökade resurser. Sveriges kustbevakare sätter stor ära i sitt arbete och gör varje dag enorma insatser. Genom övertid och en flexibel inställning ser de till att täcka upp och rycka in när det behövs. Det är inte hållbart i längden.

Våra beräkningar visar att det akut behövs minst 200 fler kustbevakare i operativ tjänst. Vi har inte råd att blunda för de brister som finns, Kustbevakningen måste stärkas.

Johan Lindgren

Ordförande, Tull-Kust

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.