Replik: Det finns gränser för hur mycket som kan förtätas

Debatt
PUBLICERAD:
Delar av byggnationen på Kanikenäsholmen och Bryggudden ger enligt min mening inte goda livsmiljöer, skriver Jörgen Lenz.
Foto: Joachim Lagercrantz
Jag tror och hoppas att även du vet och inser att det finns gränser för hur långt man kan förtäta utan att det ger en försämrad livsmiljö, skriver Jörgen Lenz.

Svar till Alan Schürer (NWT 22/7).

Alan Schürer, jag är nog mer bevandrad i stadsplanering och tätorters utveckling än vad du tror. Sedan tycker jag att du som tjänsteman i ditt svar till mig har klivit över gränsen när du tolkat det jag har skrivit.

Jag har överhuvudtaget inte uttryckt att jag vill ha en ”gles” exploatering av Karlstad tätort. Det jag önskar är att man ska ta hänsyn till vad parker, gröna stråk och öppna vyer betyder för att de människor som bor i en tätort ska ha en god fysisk och psykisk hälsa. Jag har reagerat på att ni i kommunens översiktsplan ser gröna stråk som exploateringsområden.

I ett tidigt skede såg jag ett förslag på hur byggnader skulle kunna placeras på den före detta Konsumtomten på Orrholmen. I korsningen av Tullhusgatan och Packhusgatan fanns det ett öppet stråk i sydost. I det öppna stråket hade det vare möjligt att från stadsparken se Kanikenäsholmen.

Då skulle man också ha fått en fin promenadväg åt sydost från stadsparken, som hade lett ut till de vattenområden som omger Kanikenäsholmen. Bra tänkte jag, men i dag reser det sig ett högt hus i den gatukorsningen, vilket gör att skuggorna breder ut sig i en vad jag tycker försämrad livsmiljö.

Jag vet att det är ekonomiskt intressant för kommunen att göra förtätningar för att minska kostnaderna för infrastrukturen (transporter, vatten och avlopp, med mera) Men Alan Schürer, var går gränsen för en god livsmiljö kontra graden av förtätning?

Om jag nu likt Alan Schürer skulle misstolka det skrivna ordet vill han se ännu högre hus som placeras ännu närmare varandra, vilket skulle ge fler skuggiga områden. Jag tror och hoppas att även du vet och inser att det finns gränser för hur långt man kan förtäta utan att det ger en försämrad livsmiljö? Delar av byggnationen på Kanikenäsholmen och Bryggudden ger enligt min mening inte goda livsmiljöer.

Min önskan är att en god livsmiljö i samklang med god ekonomi ska vara ledstjärnan för den fortsatta utvecklingen och exploateringen av Karlstad. Människors hälsa är också god ekonomi.

Jörgen Lenz

Vän av Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.