2020 hade Kils kommun sämst gymnasiebehörighet i hela Värmland.
Nu kraftsamlar kommunen för att vända trenden.
Molly, Märta och Allison går på Dallidens förskola och de vet redan vad ett medianvärde är.
Snart är det val – ett val som berör alla värmlänningar.
NWT har åkt från Värmlandsnäs i söder till Likenäs i norr. Vi har träffat undersköterskor, företagare och skolelever för att prata om Värmlands styrkor, svagheter, problem och möjligheter.
Följ med på vår Värmlandsresa.
Del 7: Varför kommer inte Kils ungdomar in på gymnasiet?
Det beror inte på ovanligt hög personalomsättning, täta rektorsbyten eller många sjukskrivna lärare. Inte på en stor grupp elever med rötter i andra länder. Och tar man hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomi borde resultaten vara bättre.
De senaste åren har andelen Kilselever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet rasat från drygt 90 procent till runt 70, enligt Statistiska Centralbyrån, SCB.
Trenden i Värmland: Allt färre behöriga till gymnasiet – ”vårt största misslyckande”2020 var 67,1 procent av killarna och 70,8 procent av tjejerna behöriga till yrkesprogram i gymnasiet – sämst i länet.
Mats Brorsson är sektorchef för utbildning i Kils kommun och ser inga enkla förklaringar. Han säger att det kan handla om kultur, studietradition, bemötande och att elever från olika skolor samlas på ett högstadium. Och så pekar han på en faktor till: läskunnigheten.
– Läsförmågan hos våra elever har stadigt sjunkit och har gjort det under ganska lång tid. Den är ju nyckeln till att lyckas med sina studier.
Nu försämras den visserligen i hela landet, enligt Mats Brorsson.
– Men jag tycker att vi kan se att den har sjunkit extra mycket hos oss.
Börjar i förskolan
Nu jobbar kommunen för att vända trenden och börjar redan i förskolan.
Allison, Märta och Molly går på Dallidens förskola. Allison och Märta ska börja förskoleklass i höst, medan Molly har ett år kvar på förskolan.
– ”Glad sommar”, läser Molly från en whiteboard-tavla.
På deras förskola samlas alla som går sista året i en grupp som heter Husmusen.
Carita Wennström är förskollärare och säger att förskolan har avstämningar med skolan två gånger om året.
Men det kan ändå bli glapp. Förskolläraren Caroline Zethson upplever att förskolan erbjuder mer teknik, till exempel surfplattor.
– Här hanterar barnen dem, de fixar det mesta själva, säger Carita Wennström.
De jobbar också med att ge barnen fler ord. Caroline Zethson jobbar med ett- till fyraåringarna:
– Det är inte bara en båt eller en fågel, utan det är en kråka eller en segelbåt.
Digitala lösningar stjälper
Patrik Backman är rektor på Sannerudsskolan, Kils kommuns enda högstadieskola, med knappt 400 elever.
Han säger att det märks att dagens elever inte läser lika bra. Det gör det svårare när de ska ta till sig information på egen hand.
– Svaga läsare har svårt att sätta sig in i texter och det blir svårt att fokusera på skärmar med många intryck. För många elever ökar den problematiken när mycket av undervisningen styrs mot digitala lösningar. Goda läsare bygger inre bilder och sammanhang kring texter och den nivån är svår att nå om man inte tränar mycket läsning.
Skolan möter det genom att fokusera på att läsa och skriva i många ämnen, inte bara i svenska och engelska.
Många har svårt med matte också.
– Matematiken är det ämne som har flest elever som inte når betyget E, trots att vi har utökat timplanen de senaste åren, säger han.
Varför vet man inte exakt i dag, men man jobbar intensivt med frågan.
Att klara svenska, engelska och matte är ett måste för att komma in på gymnasiet, ämnena är behörighetsgrundande för nationella gymnasieprogram.
För Hanna Frykäng, Moa Edberg och Tindra Elander som nu slutat sjuan är gymnasiet långt bort. Men de tycker att skolan är viktig.
– Man måste väl ha bra betyg för att kunna komma in på gymnasiet och jobba med det man vill och lyckas längre fram, säger Hanna Frykäng.
Hon gillar att lära sig nya saker.
– Men ibland är det jobbigt när det är för mycket.
Vad är det viktigaste för att klara skolan?
– Att vara med på lektionerna, säger Moa Edberg.
– Att lämna in i rätt tid och så, säger Tindra Elander.
Dålig inställning
En trappa upp sitter ett gäng som börjar gymnasiet i höst. Melker Johansson tror att det behövs bättre inställning.
– Lärarna är det inget fel på, i mina ögon i alla fall. Utan det är mer inställningen bland de unga som är lite dålig.
Levi Danielsson håller med.
– De engagerar sig inte, de tar inte sitt eget ansvar. Det är väl lite coolare att inte gå på lektionerna.
Vad kan man göra åt det?
– Jag tänker att lärarna kanske kan hjälpa till och verkligen stötta och vara med elever som skolkar och känner att det är ingen idé att gå i skolan, säger Saara Sjöström.
– Om man engagerar sig är det faktiskt kul, man klarar det, säger Caroline Gryth.
Var tredje har hög frånvaro
Ett annat bekymmer är att var tredje elev har mer än 20 procents frånvaro. Enligt Patrik Backman är det mest anmäld frånvaro, inte skolk.
– Nästa år ska vi ha ett närvaroteam, som jobbar mer med den elevgruppen som har problematisk frånvaro. Det är ett genomgående drag i skol-Sverige och vi ser även att den psykiska ohälsan ökar. Hög frånvaro minskar sannolikheten att nå högre resultat och även att nå godtagbara kunskaper för betyg.
Elever med hög frånvaro kan få något som kallas anpassad studiegång. Det är en bra lösning där och då, men gör att de har mer att ta igen senare – och det kan bli tufft.
– Det är hela tiden en balansgång.
Sedan ser han en annan tendens.
– Det är svårt att motivera elever att jobba med sådant som de inte känner sig motiverade för och stimulerade av och skolfrågor är väldigt långt ner på deras agenda i dag.
Skolan jobbar mycket med den här frågan, enligt Patrik Backman.
– Ser inte eleven vad skolgången ska leda till? Är det bristfällig undervisning med dålig variation, eller beror det på att det finns något i ämnets karaktär som gör att det blir knöligt eller ligger schemapositionen fel? Vi stöter och blöter det hela tiden.
Allmänbildning
Eleverna i nian funderar över vad de tycker skulle göra skolan bättre.
– Lite mer variation, inte bara jobba i boken, för det blir långtråkigt och man tröttnar, säger Melker Johansson.
– Försöka att hänga i från början, så det inte blir jobbigt att ta igen hela tiden, säger Caroline Gryth.
Ser ni någon nytta med det ni ska lära er?
– Mycket har väl med allmänbildning att göra, säger Levi Danielsson och fortsätter:
– Det hjälper dig att förstå samhället och varför saker och ting fungerar som det gör.
Samtidigt säger Melker att allt de lär sig kanske inte är så ”sjukt vettigt”. Bild är inte hans grej.
Felix Karlsson säger:
– Om man lär sig en massa olika saker kan man veta vad som intresserar en.
De inser att det kan vara svårt för en lärare att motivera en grupp där alla tycker olika. Och allt måste inte vara roligt.
– Det är bara att acceptera att livet inte alltid är kul. Om det är en lektion man känner ”jag orkar inte”, så är det bara att man går dit och gör det ändå. Efter att man har varit där kan man vara nöjd, säger Saara Sjöström.
Ryggar inte för medianvärde
På Dallidens förskola säger Carita Wennström att hon hela tiden har läroplanen i huvudet.
– Man tar tag i det som behöver tas tag i utifrån barnens behov och intressen.
På det sättet lärde hon barnen i sin grupp vad medianvärde är. Eftersom alla gillade maten så mycket började de poängsätta den.
– Och barnen ger ju lite olika poäng, så då diskuterade vi hur vi skulle hitta den poängen som gäller.
De bestämde sig för att skriva upp alla tal, från lägst till högst, och välja talet i mitten: medianvärdet.
– Alla barn i vår grupp vet vad medianvärde är.
De ryggar inte för andra ord som kan verka svåra heller.
– Vi har jobbat mycket med magneter och säger inte ”oj, de fäster” utan ”de attraherar” och ”de repellerar”, att man inte är rädd för att använda de orden, för att det gynnar bara barnen att få lära sig, säger Caroline Zethson.
Statlig insats i skolan
2021 steg gymnasiebehörigheten i Kils kommun till 78,6 procent, enligt databasen Kolada.
– Det hänger inte på högstadieskolan utan vad som händer i slutänden där är ju beroende på hela kedjan, säger sektorchefen Mats Brorsson och fortsätter:
– Att eleverna, när de kommer till årskurs sju, ska vara väl förberedda, det jobbar vi väldigt mycket med.
Sedan ett och ett halvt år får Kils kommun stöd av Skolverket och Karlstads universitet inom ramen för en statlig insats som kallas Samverkan för bästa skola.
Det är till för huvudmän med skolor som har låga resultat och som bedöms ha svårt att förbättra läget på egen hand. Även politiker utbildas i hur de kan stötta skolan och enligt Mats Brorsson är uppslutningen god och enigheten stor.
”Om det är en lektion man känner ”jag orkar inte”, så är det bara att man går dit och gör det ändå. Efter att man har varit där kan man vara nöjd.”
Ett och ett halvt år av insatsen återstår.
Kommunen har också ämnesutvecklare i svenska, engelska och matte som jobbar med hela grundskolan.
Det stora tappet i behörighet för killarna skedde mellan 2017 och 2018.
Borde ni ha agerat tidigare?
– Vi agerar hela tiden på olika sätt. Den stora förändringen är att vi har fått hjälp av Skolverket och universitetet och det var den hjälpen som började 2020.
Enligt Mats Brorsson är målet att ”varenda unge ska få en skolgång som gör att man är behörig”. Men han vet samtidigt att det är ouppnåeligt.
– Det kommer vi aldrig att klara, men vi ska ge de bästa förutsättningarna.
Han tror det är mer realistiskt att nå den nivå Kil borde ligga på utifrån förutsättningarna.
De elever som gick ut från Sannerudsskolan i år har haft den bästa utvecklingen under högstadiet på närmare tio år, enligt Patrik Backman.
Längtar efter matte
På Dallidens förskola finns en hel lista med långa ord. Allison, Märta och Molly räknar bokstäverna.
– Det längsta är 20, säger Märta efter att de har räknat igenom alla bokstäverna i ”allahjärtansdagskort”.
Hur känns det att börja skolan?
– Pirrigt och kul, säger Märta.
– Kul, säger Allison.
Vad är det som är kul?
– Då får jag göra matte, jag gillar matte, säger Allison.