Charlotta Levay: I skolan kan olika tro mötas

Signerat
PUBLICERAD:
Segregationen inom grundskolan är ett verkligt problem, men den beror främst på boendesegregationen, skriver Charlotta Levay.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Med andra ord rör det sig om religiöst och etniskt blandade miljöer där eleverna verkligen får träffa barn med annan bakgrund, skriver Charlotta Levay.

Friskolor med religiös profil är populära slagpåsar i svensk politik. Politiker skyller gärna allvarliga problem de själva inte lyckats lösa, såsom segregation och våldsbejakande extremism, på konfessionella skolor, trots att knappt en procent av grundskoleeleverna och endast 0,2 procent av gymnasieeleverna går i sådana skolor. Även politiker som kallar sig liberala kräver begränsningar och förbud.

Konfessionella friskolor hävdas hindra eleverna från att träffa barn med annan bakgrund. Det vore särskilt illa för barn med invandrarbakgrund som behöver komma in i det svenska samhället. Risken att konfessionella friskolor leder till segregering har nyligen lyfts fram av den socialdemokratiska regeringen för att motivera ett etableringsstopp och av Liberalerna för att motivera ett totalförbud.

Men stämmer detta? Segregationen inom grundskolan är ett verkligt problem, men den beror främst på boendesegregationen. Det finns enskilda skolor med religiös inriktning där det uppdagats allvarliga missförhållanden, men det är ju ingen anledning att stänga ned de som fungerar väl.

Den forskning som finns om konfessionella friskolor i Sverige ger inget stöd för föreställningen att de är instängda, monokulturella miljöer. Utbildningsvetaren Jonas Qvarsebo och systematiske teologen Fredrik Wenell gjorde en enkätundersökning om elevsammansättningen på konfessionella skolor som de redovisade i en Timbrorapport från 2018. Där framgick att skolorna härbärgerar en mångfald av religioner och nationaliteter.

Tre fjärdedelar av de 34 konfessionella skolorna som svarade på enkäten uppgav att de hade tre eller fler religioner representerade på skolan. De flesta av de kristna skolorna uppgav att de hade muslimska elever samt elever med okänd, agnostisk eller ateistisk övertygelse. Ingen av skolorna hade färre än tre nationaliteter och många svarade att de rymde elva till femton nationaliteter.

Med andra ord rör det sig om religiöst och etniskt blandade miljöer där eleverna verkligen får träffa barn med annan bakgrund.

Inte heller konfessionella skolor med muslimsk inriktning utesluter integration. I sin rapport redogjorde Qvarsebo och Wenell för flera forskningsstudier som visar att muslimska friskolor kan vara platser där den muslimska tron sätts i svenskt sammanhang och förhandlas i förhållande till svensk kultur, exempelvis genom att lärarna lyfter fram kvinnliga förebilder inom islam.

De katolskt inriktade friskolor jag själv känner till har även elever från svenskkyrkliga, muslimska och sekulariserade hem. Många har en av eller båda föräldrarna från ett annat land. En ung vän som gått i en sådan berättade att skolan hyste större mångfaldig än andra skolor i staden, med elever från både välbeställda villakvarter och enklare områden. En annan, icke-troende, var väldigt nöjd med den kristna grundskola familjen hittat åt ett av sina barn, eftersom den erbjöd en trygg och varm miljö där barnet kom till sin rätt.

Allt detta vill Socialdemokraterna begränsa och Liberalerna förbjuda. (SNB)

Charlotta Levay

Docent i företagsekonomi vid Lunds universitet och NMBU, Norges miljö- och biovetenskapliga universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.