De invasiva växtarterna sprider sig snabbt i Värmland. Dan Mangsbo, som arbetar med frågan på Länsstyrelsen i Värmland, ser ett ökat intresse från allmänheten att rapportera problemet.
Invasiva växtarter är arter som flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya miljö sprider sig snabbt och orsakar skada för växtlighet, människors hälsa och infrastruktur.
– Det är ett problem på många sätt att de breder ut sig. Det första man tänker är att de konkurrerar ut våra vilda växter, säger Dan Mangsbo.
Hur märker ni att de sprider sig?
– Vi får mycket rapporter från allmänheten. Vi får många frågor, tips och rapporter. Det finns ett system för att rapportera detta och det är stor hjälp för oss.
Riktigt varför de invasiva arterna sprider sig så snabbt finns inget riktigt svar på.
– Det är något som saknas i våra marker som gör att de sprider sig okontrollerat. Det är inget vi ser bland inhemska arter, säger Dan Mangsbo.
”Mer sårbara”
Spridningen av de invasiva arterna medför en hel del problem. Ett av dem är att de hotar den biologiska mångfalden.
– De konkurrerar ut andra växter. Om en äng som annars innehåller 50 arter blir invaderad av en art blir andra växter mer sårbara, säger Dan Mangsbo.
Vissa arter, som den i år extra aktuella jättelokan, kan innebära hälsoproblem för människor.
– Jättelokan går att bekämpa om man tidigt på våren gräver upp plantor innan de blir för stora. Senare på sommaren är det farligt eftersom plantan innehåller växtsafter med ämnen som gör att det kan bli brännskador på huden.
Vissa arter kan även skapa praktiska problem på tomter genom att växa in och skada husgrunder. Det finns också sjölevande arter som kan täcka hela sjöytor.
– Det kan göra att vi får problem och inte kan bada, fiska eller åka båt. Den arten har vi i Värmland på sjön Rinnen, säger Dan Mangsbo.
Viktigt att börja i tid
En annan art som ökar mycket i Värmland är jättebalsamin.
– Den har gått lite under radarn och är mer spridd än jätteloka. Jättelokan har vi ganska bra koll på i Värmland, men jättebalsaminen är mer spridd än vi vet, säger Dan Mangsbo.
Han betonar att det går att bekämpa de invasiva arterna om man gör det i tid. I år har det gått ut utskick till fastighetsägare i flera län som har jätteloka på sina tomter att gräva upp plantorna innan de blir för stora.
– Vi kan stoppa problemet i ett tidigt skede. Lupinen är den mest spridda arten som vi har i Sverige. När det går så långt som det har gjort med den är det svårt att göra skillnad. Den stora landskapsspridningen av lupiner är svårt att göra något åt. Det skulle gjorts för 40-50 år sedan.