Samtidigt som det statliga ryska energibolaget Gazprom i måndags lät meddela att de från och med onsdag skruvar åt gaskranarna till Tyskland ytterligare kom beskedet från EU-länderna att de enats om att minska sin gasanvändning. Fast överenskommelsen blir bara frivillig, och frågan är om den överlever den kommande vintern.
Sedan tidigare har Ryssland dragit ner på gasleveranserna till 40 procent av kapaciteten på gasledningen Nord Stream 1 i Östersjön. Och nu kommer Gazprom att dra ner den till 33 miljoner kubikmeter, eller 20 procent av kapaciteten. Ryssarna skyller på tekniska problem, men några sådana har tyska myndigheter inte upptäckt. Självklart är det Ryssland som nu utnyttjar det gasvapen som aningslösa tyskar och européer gett dem.
Frågan är dock vad Ryssland vinner på det här, mitt i sommaren, när det hade varit mer effektivt att använda gasvapnet ju närmare vintern vi kommer. Det kan vara så att de känner sig pressade militärt i Ukraina, och helt enkelt befarar att det kan vara för sent att vänta ända till vintern. Ryssland lider av stora problem med både manskap och materiel, särskilt sedan Ukraina med förödande effektivitet börjat använda precisionsstyrt raketartilleri, det så kallade Himars-systemet, som de fått av amerikanerna.
I alla händelser börjar många europeiska länder att bunkra gas inför vintern, och det skall underlättas av beslutet från medlemsländernas energiministrar under det extrainkallade mötet i går. Gasförbrukningen skall minska med 15 procent jämfört med tidigare år. Det blir dock frivilligt och det finns en rad undantag som ger lättnader för länder som anser sig behöva det.
När det gäller till exempel Irland och Spanien är det helt rimligt eftersom de inte får gas från Ryssland. Men hur kommer pressen på till exempel Tyskland, som verkligen byggt in sig i ett ohälsosamt beroende av rysk fossilgas, att vara? Särskilt som landet enligt Ifo-indexet från det ansedda institutet för ekonomisk forskning i München befinner sig farligt nära recession. Kommer överenskommelsen att överleva en kall vinter, och är tyskarna beredda på uppoffringarna?
Svaret på det blir nog nedslående. Även om förbundskansler Olaf Scholz säger att man "tillfälligt" (tro det, den som vill) kommer att återstarta kol- och oljeeldade kraftverk, så kvarstår planerna på att stänga landets tre sista kärnkraftverk. Och det är inte bara hos tyska politiker som det finns en irrationell motvilja mot kärnkraft, den finns hos den breda allmänheten också.
Att ersätta gasanvändningen är heller inte så enkelt. I Sverige, där vi är vana vid utbyggd fjärrvärme, verkar det tyska systemet helt främmande. Gaspannor i hus är mycket vanligt, till allt från uppvärmning, varmvatten och köksutrustning till luftkonditionering. Gas matas alltså direkt. Det går inte att ersätta med andra energislag. Lagring kan hjälpa till viss del, liksom import från andra källor, som flytande naturgas (LNG) från Amerika, men även den kapaciteten är begränsad.
Detta är givetvis något Putin kommer att utnyttja för att pressa fram eftergifter från tyskarna.