För att upptäcka bränder i glesbygden har MSB och SMHI utvecklat möjligheten att upptäcka dem i naturen med hjälp av satelliter. Hos räddningstjänsten är man nöjd med det nya redskapet.
– Ett effektivt sätt att hitta en brand, så är det ju, säger Peter Karlsson, räddningsledare på Bergslagens räddningstjänst.
Den nya tekniken har varit under utveckling sedan 2020. Efter ett par år med goda testresultat används den i år för första gången i skarpt läge. Bevakningen sker med hjälp av två satelliter som används med ett möjligt tidsfönster mitt på natten cirka klockan 00-04 och mitt på dagen cirka klockan 12-16. Satelliterna passerar Sverige vid lite olika tidpunkter varje dag.
– Det började förra året på försök och vi fick ett mejl när satelliten upptäckte en brand och den funkar så bra nu att det går direkt in i SOS operativsystem och blir ett underlag för att dra ut styrkorna. Det är träffsäkerheten som är den mest avgörande skillnaden mot tidigare, säger Tomas Carlsén, brandingenjör och chef för räddningsavdelningen på Bergslagens räddningstjänst.
Potentialen för tekniken är, precis som skogsbrandbevakande flygplan, störst i glesbygd där sannolikheten är mindre att branden blir upptäckt av människor.
– Satelliten är till stor nytta för positioneringen av branden, det är något som inte alltid är helt enkelt baserat på en inringning alla gånger. Det kan ju vara så att man känner brandrök eller att man ser en rökpelare på långt håll och då kan den här tekniken vara till nytta, säger Stefan Andersson, handläggare inom naturolyckor och skogsbrand på MSB.
Häromnatten härjade en skogsbrand i Svartå och då var satellitdetektionen till stor hjälp när de skulle lokalisera branden. Peter Karlsson var då insatsledare under släckningsarbetet.
– Det är faktiskt första gången jag har upptäckt en brand med hjälp av satellitindikering. Ur mitt perspektiv som räddningsledare är det en kanongrej såklart, säger han.
Under 2018 härjade ett gäng stora skogsbränder runt om i Sverige och släckningsarbetet var krävande för räddningstjänsten när nya bränder dök upp lite här och var. Det är en av anledningarna till att man nu har tagit fram den nya tekniken.
– Det kan man väl säga, det är en av orsakerna. Just 2018 startades en hel del utav de största bränderna i glesbygd och även vid blixtantändningar. Just vid sådan här glesbygd finns den största potentialen för den här tekniken där det är mindre sannolikt att människor upptäcker bränder och då gjorde SMHI lite undersökningar på det här och såg att satellitdetektionen skulle kunna komma till stor nytta, säger Stefan Andersson.
Satelliterna upptäcker bränderna genom att de känner av värmekällor. För att det inte ska bli falsklarm från andra sorters värmekällor som tätorter och industrier har man fått göra särskilda algoritmer. Väderleken kan även den ställa till det.
– Väderlek kan naturligtvis göra att den inte ser för den ser ju värmekällor och är det ett tjockt molntäcke ser den ju inte lika bra, säger Tomas Carlsén.
Intåget av satellitdetektionen tillsammans med skogsbrandsbevakningen med flygplan som funnits innan gör att man nu har en mer gedigen beredskap.
– Satellitdetektionen är ju ett väldigt bra komplement till många andra tekniker som också finns givetvis. Vi har sedan många år tillbaka i Sverige det skogsbrandsbevakande flyget och det är oerhört värdefullt att det kommer in larm den vägen också. Men det här är ju en teknik som kompletterar det för här har vi en lite mer kontinuerlig bevakning även till exempel nattetid när man inte flyger då. Det är en väldigt bra teknik som kompletterar andra värdefulla metodiker skulle jag säga, säger Stefan Andersson.
Brand på kalhygge – upptäckt av satellit