En gles stadsmiljö gynnar till exempel inte hållbarhetsperspektiv då transporterna blir längre, förutsättningarna för att gå och cykla minskar och fordonstrafiken ökar, skriver Alan Schürer.
Svar till Jörgen Lenz (NWT 15/7).
I sin debattartikel ställer Jörgen Lenz frågan vilka det är som får ett bättre liv i Karlstad. Vi tackar för hans synpunkter och förtydligar dessa frågor utifrån vårt perspektiv.
Inledningsvis kan jag slå fast att det är som tjänsteperson jag svarar och att det är min roll att se till att följa den riktning som politikerna pekat ut. Det är de som bestämmer inriktning för kommunens stadsutveckling och därmed också definierar vad som är en positiv livsmiljö. Politikerna representerar våra medborgare och fattar sina beslut utifrån de synpunkter och åsikter de ser sina väljare ha.
Min uppfattning är att våra politiker är måna om sina väljares synpunkter och agerar i deras intresse för att välja en riktning som är bra för det stora flertalet. Det innebär dock att alla inte alltid kan få sina synpunkter tillfredsställda och intressekonflikter uppstår. Exempelvis vill de som redan bor på en plats bevara den, medan de som vill kunna flytta dit vill att staden utvecklas. Våra folkvalda politiker avgör vad vi ska göra medan tjänstepersonerna beslutar hur det ska göras, utifrån sin yrkeskompetens.
Så skriver du en debattartikelI samhällsdebatten ser vi inte sällan ett ifrågasättande av denna kompetens. När det gäller en kirurgs kompetens ifrågasätts den sällan, alla vet att det finns en lång utbildning och erfarenhet bakom den men när det gäller stadsutveckling verkar flera anse att det inte finns någon sådan kompetens och professionalitet.
Alla och envar kan planera bättre än de som är anställda och utbildade för att göra arbetet. Allt för ofta reduceras området till skönhet och upplevelser. I själva verket har även våra stadsplanerare en lång utbildning och många års erfarenhet bakom sig.
I sin debattartikel hävdar Jörgen Lenz att en bra livsmiljö är en glest bebyggd stad. Det finns aspekter som visar fördelar med det motsatta. En gles stadsmiljö gynnar till exempel inte hållbarhetsperspektiv då transporterna blir längre, förutsättningarna för att gå och cykla minskar och fordonstrafiken ökar.
I en gles stad ökar avstånden till service i form av skolor och butiker. Infrastruktur som vägar, VA och elnät blir längre och dyrare, vilket har stora ekonomiska konsekvenser. Vi ska inte heller glömma bort att för de allra flesta som flyttar till en central del av en stad är just närheten avgörande. De korta avstånden är för många själva definitionen av livskvalitet och god livsmiljö.
Medborgardialogen är en oerhört viktig del i vårt arbete som vi arbetar strukturerar och systematiskt med och utvecklar ständigt. I varje projekt förekommer en lagstadgad dialog och en frivillig del där stadsbyggnadsförvaltningens tjänstepersoner tar kontakt med berörda och för en dialog med dem.
Bara förra året hade vi dialog med cirka 500 personer som berördes av olika projekt. Att man inte skulle få yttra sig i hela ärendet är en missuppfattning. Däremot finns det tillfällen när vi delat upp dialogen i flera delar så som fallet var för Skutberget där två dialoger genomfördes för två områden.
Alan Schürer
Stadsbyggnadsdirektör, Karlstads kommun