Henrik L Barvå: Mot universums begynnelse

Signerat
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Galaxhopen SMACS 0723 i djupfältet.
Foto: NASA, ESA, CSA, STScI
Med det nya James Webb-teleskopet i rymden kan vi nu se ännu mer och ännu närmare bildandet av själva universum. Tanken svindlar.

Det var i tisdags i förra veckan som den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa visade upp de allra första bilderna från James Webb Space Telescope (JWST). Och de var hisnande. Tidigare har vi förundrats över bilderna från Hubble-teleskopet, men det här är något i särklass som kommer att sysselsätta och förundra inte bara astronomer utan också filosofer, troende och allmänheten under decennier.

Den mest märkvärdiga av de första testbilderna får sägas vara den på ett djuprymdfält, som täcker en del av himlen motsvarande om man håller upp ett sandkorn på armlängds avstånd. Där har observerats rödförskjutna objekt med en ålder av 13,1 miljarder år – bara 700 miljoner år efter universums skapelse i Big Bang.

JWST är en uppföljare till Hubble, men det är stora skillnader mellan dem. Teleskopet är mycket större, och består av 18 hexagonala speglar sammansatta till en diameter av 6,5 meter, att jämföras med Hubbles 2,4 meter. Det är också avsett att observera längre våglängder mer i det infraröda spektrumet, och då kan man se betydligt fler objekt längre bort. Avlägsna objekt är starkt rödförskjutna.

En bild på hur James Webb-teleskopet ser ut.
Foto: Northrop Grumman/NASA via AP

Men då måste teleskopet vara mycket kallt så att instrumenten inte störs av det egna infraröda ljuset. JWST befinner sig vid en stabil jämviktspunkt mellan solen och Jorden som kallas Lagrange-punkt L2, 1,5 miljoner kilometer från Jorden där den ständigt följer med Jorden i sin omloppsbana kring solen (som jämförelse är månen på 384 400 kilometers avstånd från Jorden). En sköld skyddar mot solens strålning och får ner teleskopets temperatur till under 50 grader Kelvin, eller minus 223 grader Celsius.

James Webb-teleskopet är ett ingenjörsmässigt mirakel. Den oerhört komplexa konstruktionen gjorde att oron var stor för att något skulle misslyckas, men det gick vägen. Och där ute vid L2 finns inga möjligheter till att göra reparationer, som med Hubble som bara befinner sig i omloppsbana kring Jorden. JWST har dock kostat. När planeringen började 1996 var teleskopet budgeterat till en miljard dollar. I slutändan blev det tio gånger så mycket.

Det är inte bara amerikanerna som är med. JWST är ett samarbete mellan Nasa och den europeiska rymdorganisationen ESA och den kanadensiska CSA. Det var en Ariane 5-raket från ESA som sköt upp JWST i julas förra året, och ESA, inklusive Sverige, har varit med och tagit fram bland annat Mid Infrared Instrument, MIRI, på teleskopet. Eftersom uppskjutningen och färden till L2 gick så bra så görs bedömningen att JWST kan förlänga sin livslängd med 10 år då den inte behövt använda så mycket av sitt eget bränsle för kurskorrigeringar.

Namnet James Webb är i sammanhanget rätt prosaiskt. Han var Nasas chef under de avgörande åren av rymdkapplöpningen 1961-68 och ingen tongivande astronom likt Edwin Hubble. Häromåret försökte Hbtq-aktivister få till ett namnbyte sedan det kommit anklagelser om att Webb som politisk tjänsteman skulle ha varit delaktig diskriminering av homosexuella, men det gick aldrig att leda i bevis och namnet blev kvar.

De huvudsakliga uppgifterna för JWST blir att skåda det första ljuset i universum, hur galaxer bildades i det tidiga universumet, födelsen av stjärnor och proto-planeter och till sist sammansättningen av så kallade extrasolära planeter. Det sista skulle kunna berätta om det kan finnas liv därute, särskilt om man upptäcker ämnen som bara skulle kunna uppstått på artificiell väg. Upptäckten av tecken på utomjordiskt liv skulle vara en av historiens största händelser.

Henrik L Barvå

Politisk redaktör

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.