Osäker framtid för SAS

Ledare | Coronaviruset
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Svårt för SAS.
Foto: Liselotte Sabroe/Ritzau Scanpix/TT
Så är pilotstrejken på flygbolaget SAS över. För den här gången är det bäst att tillägga, för det är ett oerhört strejkdrabbat företag, trots att det är baserat i skandinaviska länder som annars gjort sig kända för en ordnad arbetsmarknad, med få konflikter.

Pandemin drabbade flygbranschen hårt, SAS definitivt inte undantaget, och just när de stora restriktionerna släppt och lagom till sommarsemestrarna som var det dags för en förödande pilotstrejk. Först framåt tisdagsmorgonen stod det klart att parterna kommit överens och strejken avblåstes efter 15 dagar.

Under tiden har många blivit strandsatta på olika semesterorter och desto fler fått se sina resplaner slås i spillror. Strejken har påverkat uppemot 30 000 personer per dygn, och det kommer alltjämt att ta ett antal dagar innan man är i gång som vanligt igen. Cirka 1,5 miljarder kronor beräknas strejken ha kostat SAS, men i förlängningen är kostnaden ännu större.

För det är ett förtroende som raserats. Vågar man åka med SAS efter alla strejker? Även om det nya avtalet löper på fem och ett halvt år så finns det andra fackföreningar, för till exempel kabin- och markpersonal, därtill ofta uppsplittrade på olika länder, som också brukar vara strejkbenägna. Och skulle pilotfacket bli missnöjda med hur avtalet implementeras så kan de mycket väl söka konflikt igen.

Detta är förvisso inget nytt för facken inom SAS, men strejken är onekligen sten på bördan i ett bolag som redan innan pandemin hade ekonomiska svårigheter. Efter pandemin har utsattheten ökat ännu mer och nyligen ansökte bolaget om konkursskydd i enlighet med den amerikanska konkurslagens elfte kapitel, vilket innebär att det hamnar under rekonstruktion.

Tidigare var SAS något av en nationalklenod för de skandinaviska länderna, men det var då. Nu är flygmarknaden avreglerad sedan länge och resorna har blivit så billiga att det som förr var få förunnat nu kan nyttjas av vanligt folk. Det har så klart satt press på de gamla storbolagen. Där har SAS inte kunnat möta upp med de lägre priser och den flexibilitet som krävs.

Det finns därför ingen anledning av staten att hålla SAS under armarna. Regeringen har klokt nog också sagt nej till nya miljardstöd. I och med den kommande nyemissionen så kommer svenska statens ägarandel att minska ordentligt, även om en del skulder omvandlas till aktier. Den danska staten har dock sagt att de ämnar öka sin ägarandel till 30 procent, men de har ju så klart intresse av flyghubben Kastrup. Norge lämnade SAS för fyra år sedan.

Det kan faktiskt vara så att förkärleken för strejk har sin orsak just i de statliga ägarna. Eftersom det alltid ytterst fanns en stat som garant så kunde flygfacken ställa stora krav, vilket inte alltid är fallet i rent privata företag. För skall SAS överleva på sikt krävs det att de anpassar sig efter marknadsläget och inte fortsätter att leva i en skyddad bubbla.

Måhända är det dock för sent. SAS är visserligen under rekonstruktion men alltför många av bolagets anställda verkar leva i tron att det mesta kan fortsätta som förut. Flyg kommer alltid att vara efterfrågat i Sverige och övriga Skandinavien, men måste inte nödvändigtvis skötas av SAS.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.