Gör Sverige normalt igen

Debatt
PUBLICERAD:
Regeringen behöver skifta fokus och vrida åt bidragskranarna samt sänka skattetrycket för att fler ska gå från bidrag till arbete, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe.
Foto: Skattebetalarna
Ett land som präglas av ett stort utanförskap slits snart isär. Det måste vara nästa regerings främsta prioritering att vända denna utveckling, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe.

Bidrag och ersättningar för dem som inte arbetar har ökat med 22 miljarder kronor om året under mandatperioden visar en ny rapport från Skattebetalarna. Detta medför fler arbetslösa, lägre tillväxt och sämre offentliga finanser. Regeringen behöver skifta fokus och vrida åt bidragskranarna samt sänka skattetrycket för att fler ska gå från bidrag till arbete.

Går det att sänka skattetrycket i Sverige utan att försämra kvaliteten på det som finansieras med skatt? Ibland låter det i svensk offentlig debatt som att varje skattesänkning oundvikligen kommer leda till försämringar av det som är gemensamt finansierat. Stämmer verkligen det i ett land med världens femte högsta skattetryck? Svaret är ett rungande nej.

Regeringens sammanlagda permanenta bidragsutbyggnad under mandatperioden uppgår till 22 miljarder kronor årligen. Bidragsprioriteringarna medför att den strukturella arbetslösheten ökar med ungefär 40 000 personer. Arbetsutbudet på längre sikt förväntas minska med knappt 90 000 personer på grund av regeringens återinförande av förtidspension, samtidigt som tillväxt och offentliga finanser försvagas.

Den bristfälliga bidragspolitiken ger bestående avtryck på arbetsmarknadens funktionssätt, medför strukturarbetslöshet, färre arbetade timmar, ett lägre arbetsutbud och på sikt lägre tillväxt. Sammantaget innebär det ett ökat tryck på de offentliga finanserna vilket formar orosmoln om högre skatter i framtiden. Detta är helt fel väg att gå.

Utanförskapet är stort. I dag befinner sig 800 000 personer i bidrags- och ersättningssystem. Men hela 1,3 miljoner svenskar är inte självförsörjande. Kostnaden för utanförskapet är 270 miljarder kronor varje år. Med generösare bidrag riskerar utanförskapet att växa ännu mer. Det vore mycket allvarligt i ett läge med en tilltagande inflation, högre räntor, lägre efterfrågan och sannolikt lägre tillväxt framöver.

Ett land som präglas av ett stort utanförskap slits snart isär. Det måste vara nästa regerings främsta prioritering att vända denna utveckling och ta ut en riktning för framtiden som bryter utanförskapet.

För att åstadkomma en sådan förändring som samtidigt ger tillväxt och välstånd krävs betydande åtstramningar i bidrags- och ersättningssystemen i kombination med sänkta skatter på arbete och företagande. På det sättet skapar man incitament för människor att gå från bidrag till arbete samtidigt som man underlättar för företag att rekrytera och växa. Det är så tillväxt skapas. Och det är något vi alla tjänar på. Sverige behöver hitta tillbaka till en arbetslinje.

Christian Ekström

Vd, Skattebetalarna

Erik Bengtzboe

Chefekonom, Skattebetalarna

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.