I går inföll den så kallade skattefridagen. Det är den dag på året där en medelinkomsttagare först börjar tjäna pengar åt sig själv. Allt det vederbörande arbetat ihop fram till den dagen har gått till olika skatter. Det är således ett mått på hur mycket vi totalt sett betalar i skatt.
Det är Skattebetalarnas förening som brukar räkna ut detta. Jämfört med förra året så har det skett en ytterst liten förändring av skattekvoten från 54,2 till 54,1 procent, men det är inte tillräckligt för att ändra skattefridagen. Vi har visserligen fått ett ytterligare jobbskatteavdrag men det förtas i stort sett av ökad moms. Att momsen ökat beror i sin tur på förändrade konsumtionspriser och konsumtion. Priserna har ju ökat med inflationen, och därmed också momsen.
Skattefridagen varierar naturligtvis beroende på kommun och inkomstläge. För låginkomsttagare infaller den redan den 10 juli medan höginkomsttagarna får vänta ända till den 14 augusti. I Österåkers kommun, som har lägst skatt, och i Solna inföll dagen den 13 juli, medan i Dorotea, som har högst skatt, blir det först nu på fredag den 22 juli.
Där hamnar också Hammarö kommun, på grund av sin mycket höga kommunalskatt som de haft sedan rekordhöjningen för några år sedan. Annars infaller skattefridagen den 19 juli, alltså i dag, för hälften av kommunerna i Värmland.
Skattefridagen är ett pedagogiskt sätt att illustrera hur mycket vi egentligen betalar i skatt. Många undersökningar har genom åren visat att de flesta svenskar grovt underskattar hur mycket de betalar i skatt. Vi ser att kanske en tredjedel av lönen i lönekuvertet eller i deklarationen går i inkomstskatt, men det finns många andra dolda skatter vi inte tänker på.
När vi köper något är momsen inräknad i priset och det funderar vi kanske inte så mycket på. Men den största dolda skatten utgörs av arbetsgivaravgifterna. De står för 24 procent av skatterna, medan inkomstskatten bara står för 13 procent och konsumtionsskatterna för 13 procent. Men vi ser aldrig arbetsgivaravgifterna eftersom de dras direkt från arbetsgivaren, men likväl är det ju en kostnad som inverkar på löneutrymmet, och är en stor intäktskälla för staten.
Den allmänna löneavgiften är den del av arbetsgivaravgifterna som inte är kopplad till socialförsäkringssystemet eller andra förmåner, och därmed är det en ren skatt. Den ligger på 11,62 procent och infördes för att finansiera Sveriges EU-avgift i samband med att vi blev medlemmar 1995. "Avgiften" har visat sig vara ett utmärkt sätt för staten att i det fördolda höja skatten. Så sent som 2006 låg den på 4,4 procent, och har nästan tredubblats sedan dess.
Det har dock skett en lätt positiv utveckling av skattekvoten över tid, men det beror på vilken regering vi haft. När alliansen tillträdde 2006 inföll skattefridagen den 8 augusti. Efter de åtta alliansåren, med alla sina jobbskatteavdrag, så hade skattefridagen tidigarelagts till den 16 juli – alltså med 22 dagar.
Under de rödgrönas första mandatperiod 2014-18 försköts skattefridagen med tre dagar, men när de fick regera på en M-KD-budget 2019 så tidigarelades den med en dag bara för att året därpå flyttas fram igen med höjda punktskatter och kommunalskatter.
Så det har stor betydelse vilken regering vi har för hur mycket vi betalar i skatt. Det är borgerliga regeringar som sänker skatter. S-regeringar gör det bara om de tvingas till det. Värt att tänka på inför höstens val.