Många avhopp på kritiserade arbetsplatsen: ”Mycket bättre stämning nu”

Publicerad:
Lars Holmgård, chef för Värmlands tingsrätt. Foto: Lisa Olaison

Värmlands tingsrätt har haft stora problem med arbetsmiljön och många har slutat de senaste åren.

Trots domarbrist och ett viteshot på 300 000 kronor ser läget ljust ut, enligt tingsrättschefen Lars Holmgård.

– Vi har fått in väldigt bra personer, det är väl uppsidan med personalomsättningen.

I förra höstens medarbetarundersökning fick ledningen svidande kritik. Anställda uppgav att de var stressade och förtroendet för ledningen var lågt.

Anställda avråder andra att söka sig till tingsrätten: ”Det är väldigt tråkigt”

Hur har ni jobbat för att förbättra arbetsmiljön?

– Vi har jobbat väldigt mycket med resultatet från undersökningen. Det gjordes en riskbedömning som medarbetarna tillsammans med expertis från domstolsverket jobbat på. Och utifrån den har vi gjort en handlingsplan, säger Lars Holmgård, chef över Värmlands tingsrätt.

Fortsatt ohälsosamt hög arbetsbelastning på tingsrätten

Tingsrätten har även haft andra problem. Var femte svarande – 8 av 40 individer – angav att de upplever att de har blivit utsatta för kränkande särbehandling.

– Vi har nolltolerans mot kränkande särbehandling och jobbar hårt mot det.

– Men jag skulle vilja säga att det är paradoxal att det är vårt arbete mot kränkande särbehandling som har skapat missnöje. Den lite lustiga förklaringen är att alla vill att man ska arbeta mot kränkande särbehandling så länge det inte handlar om mig, så länge inte jag drabbas. När någon påstår att jag beter mig illa mot en person, då är det inte populärt längre. Men vi släpper inte de här frågorna utan vi ska ha ett bra bemötande här.

Han beklagar att det har varit problem med kränkande särbehandling på arbetsplatsen, men hävdar att det har blivit bättre.

– Jag ser en klar ljusning på den fronten.

På vilket sätt kan du se en ljusning?

– Det är mycket bättre stämning nu. Väldigt bra stämning, man förstår varandras situation och kan hjälpa varandra.

Hur kommer det sig när det har varit ganska mycket tvärtom tidigare?

– Beror på personalomsättning mycket, faktiskt. Det är väl uppsidan av det hela, att vi har fått in väldigt bra personer.

Det har varit en stor personalomsättning på tingsrätten de senaste åren. Flera domare har slutat, och det råder domarbrist. För att lösa problemet har tre pensionerade domare fått hoppa in.

– Det är vi otroligt tacksamma för, utan den hjälpen hade vi fått det otroligt svårt.

Två domare tillkommer under hösten men två till tre ordinarie rådmän till hade varit idealiskt för att klara av den stora mängden fall, enligt Lars Holmgård.

I den egna riskbedömningen listades problemet att rekrytera domare som en av de största riskerna.

Har arbetsmiljön gjort det svårt att locka nya domare?

– Att personer inte vill bli domare i Värmlands tingsrätt på grund av dåligt rykte är verklighetsfrämmande för mig. Det är helt andra faktorer det handlar om. Karlstad ligger trots allt där det ligger, man dagpendlar inte från något annat område.

När det gäller den kränkande särbehandlingen har det pågått en extern utredning under våren. Tingsrätten har också två vitesförelägganden emot sig. Det ena gäller arbetsbelastningen, den andra hur tingsrätten arbetar mot kränkande särbehandling.

När det gäller kränkande särbehandling har tingsrätten fått ett viteshot på 300 000 kronor av Arbetsmiljöverket om tingsrätten inte genomför ett antal åtgärder.

– Vi gör en helt annan uppfattning än Arbetsmiljöverket. Ju hårdare vi jobbar med det desto mer uppmärksamhet blir det kring det, säger Lars Holmgård.

Värmlands tingsrätt på Stora Torget i Karlstad.
Värmlands tingsrätt på Stora Torget i Karlstad. Foto: Mikael Lindblom

Artikeltaggar

ArbetsmiljöArbetsmiljöverketDomstolarKarlstadLars HolmgårdNyheterVärmlands tingsrätt

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare