Lägg dig i hängmattan och gör en insats för klimatet.
Låter det för bra för att vara sant?
Faktum är att kortare arbetstid och lägre utsläpp kan gå hand i hand.
Forskaren Ola Persson, med rötter i Nordvärmland, förklarar hur.
Ola Persson tar emot i släktens sommarhus i Rådom utanför Torsby. Det ligger i sluttningen ner mot sjön Velen.
– Jag har nog aldrig varit här så mycket som de senaste två åren.
Hans mamma är från Ambjörby och pappa från Torsby. Själv bor han i Uppsala till vardags och är doktorand på Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Men till huset i Rådom har han alltid återvänt, oftast på somrarna.
– Det blir som ett andra hem nästan. Under pandemin har jag också varit här under våren och hösten också och då ser man skiftningarna.
Under åtskilliga veckor har han suttit i huset och jobbat på sin doktorsavhandling – som bland annat handlar om att jobba mindre.
Tydlig koppling
– Jag fokuserar på hållbar konsumtion. Det är en del av ett större forskningsprogram. Grundtesen är att det finns hållbara sätt att konsumera där ute, men de anammas av väldigt få.
Programmet finansieras av Mistra och riktar in sig på hur hållbar konsumtion kan gå från nisch till mainstream.
Han har riktat in sig på bland annat arbetstidsförkortning.
Kortare arbetsveckor kanske låter lockande för många som är inne i ekorrhjulet. Att mindre tid på jobbet skulle kunna vara bra för klimatet kanske inte är det första man tänker på. Men enligt forskningen finns det en koppling.
– Det finns ett väldigt starkt samband mellan hur mycket du tjänar och hur stora dina klimatutsläpp är. Får du ett bortfall av inkomst får du mindre konsumtionsutrymme.
Det kan ha nackdelar, som vi ska återkomma till.
Men kortare arbetstid ger mer tid över.
– Det finns forskning som visar att om du har ont om tid, då kanske du tar bilen i stället för att cykla. Du gör saker som går snabbt, för du har inte tid att reparera dina saker, eller vad det kan vara. Då är tanken att genom arbetstidsförkortning får du mer tid till att konsumera annorlunda, säger Ola Persson.
Kortare arbetstid kan ske på två sätt: med bibehållen eller sänkt lön. Effekten på klimatet är starkast när inkomsten minskar, bedömer Ola Persson.
Kvinnofälla?
Han och några kollegor har studerat Göteborgs stad, där alla kommunanställda har möjlighet att gå ner i arbetstid med minskad lön.
Det visade sig att kvinnor var överrepresenterade i gruppen som gick ner till deltid.
”Det finns ett väldigt starkt samband mellan hur mycket du tjänar och hur stora dina klimatutsläpp är.”
– Det finns förväntningar fortfarande om vad en kvinna och en man ska göra i hushållet. De finns fortfarande där och det är risken när man har den här typen av individuella arbetstidspolicyer.
Att det blir en kvinnofälla?
– Det kan bli en kvinnofälla.
Han fortsätter:
– I Göteborg finns ändå rätt att jobba heltid, men sedan är det svårt med vad som är valfrihet. Låginkomsttagare som måste gå ner i arbetstid på grund av att jobbet är för krävande, hur fritt är det valet kontra kontorsarbetare som inte gick ner i tid på grund av det i lika hög utsträckning?
En kritik mot den här sortens lösningar är att enskilda tar ett orimligt stort ansvar för dålig arbetsmiljö.
Många av de som gått ner i tid oroade sig också för sin framtida pension och en del hade svårt att få ihop ekonomin redan nu.
Individen eller systemet
Även ur klimatperspektiv finns en diskussion om vem som har det största ansvaret att agera: individen eller systemet.
– Båda behövs. Jag tänker att det faktum att du som individ går ner i arbetstid är normbrytande och det i sig kan väcka inspiration och tankar hos andra. De individuella valen har betydelse, men med det sagt ska man förstås säga att det inte räcker.
Ola Persson anser att heltidsnormen är stark i Sverige.
– På ett sätt har vi det väldigt förspänt med semester och balans mellan privat- och arbetsliv. Samtidigt upplever jag att det här med arbetstidsförkortning kan vara provocerande. Det finns en förväntning på att man ska bidra till samhällskontraktet.
Men det förekommer att både företag, kommuner, regioner och länder gör experiment med kortare arbetstid. Region Värmland är ett exempel, där vissa grupper får prova 30 timmars arbetsvecka.
– Jag tror mycket på kommuners och städers roll, det finns mer utrymme för experiment än på nationell nivå.
Ett annat exempel från Göteborg är ett äldreboende, där de anställda fick prova 30 timmars arbetsvecka under ett tvåårigt experiment. Det visade sig att personalen där mådde klart bättre när man jämförde med ett annat boende som referens.
– De upplevde sig mer utvilade, var mindre sjukskrivna. Det blir någon form av samhällsnytta ur det perspektivet.
Snurrande hjul
Samtidigt lever vi i ett samhälle som är beroende av pengar, både i privat och offentlig sektor, för att hjulen ska snurra.
– Kanske måste man skifta var skatteintäkterna kommer ifrån? Från arbete till material och energi – det är ju någonstans dit vi vill, att minska material- och energikonsumtionen.
I oktober ska Ola Perssons doktorsavhandling vara klar. Han summerar sina tankar.
– Min personliga åsikt är att det behövs arbetstidsförkortning med bibehållen lön för att slippa undan ojämlikheter, men att det behövs andra styrmedel i kombination med det som kan styra om konsumtionen.
Vad skulle det kunna vara?
– Det man oftast pratar om är högre skatt på material- och energikonsumtion exempelvis.
Kortare arbetstid kan också göra att fler får jobb och arbetslösheten sjunker. Många som jobbar mindre har mer tid för familj, vänner och fritidsintressen, som får dem att må bättre, enligt Ola Persson.
– Det finns en idé om att du kan få både minskade utsläpp och bibehållet eller kanske ökat välbefinnande.