Höga dieselkostnader, dyrare gödsel – och stora risker.
Situationen just nu är tuff för lantbrukarna.
– Mina fakturor är mer än halv miljon kronor dyrare än vanligt, säger grisbonden Karl-Johan Kullander.
Ute på Värmlandsnäs kräver bönderna mer respekt för de som sätter mat på våra bord.
Snart är det val – ett val som berör alla värmlänningar.
NWT har åkt från Värmlandsnäs i söder till Likenäs i norr. Vi har träffat undersköterskor, företagare och skolelever för att prata om Värmlands styrkor, svagheter, problem och möjligheter.
Följ med på vår Värmlandsresa.
Del 5: Dyra priser och stora risker för lantbrukarna
Ute på Värmlandsnäs har riksdagsledamoten Daniel Bäckström (C) full koll. Från bilen pekar han på det ena huset efter det andra och berättar vilka som bor där, vilka de är släkt med och vilken verksamhet de har.
Han sitter i riksdagen och är ledamot i försvarsutskottet. Det har varit en minst sagt intensiv period för honom med tanke på Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har pågått sedan 24 februari och har fört med sig konsekvenser i hela Europa.
Men det är i Säffle kommun hans hjärta finns. Han har varit kommunstyrelseordförande och är uppvuxen här.
– Och jag bor kvar i Säffle än i dag och allt jag får med mig härifrån har en betydelse för mitt arbete i riksdagen.
De lantbrukarna vi träffar i dag känner han på ett eller annat sätt. Som paret Christian och Cecilia Hidén.
Och de är bara några av alla bönder vars jobb blivit extra tufft den senaste tiden.
En av alla konsekvenser av kriget är att priserna på till exempel drivmedel och konstgödsel ökat.
– Det är en orolig tid för jordbruket, säger Christian Hidén, som tidigare varit aktiv moderat.
Han driver Forsviks säteri ute på Värmlandsnäs tillsammans med sin fru. Det är en stor lantbruksverksamhet med fokus på spannmål. Nyss har de gjort en stor investering och köpt en ny gård utanför Uppsala.
De håller just nu på att göra i ordning ett sommarboende en bit ut på deras mark. Här ska en ukrainsk familj snart flytta in.
Paret berättar att riskerna med verksamheterna har blivit större nu när priserna ökat.
– I stället för att vi i 20 år har köpt gödsel för tre kronor kilot har vi nu fått köpa det för elva kronor kilot, säger Cecilia Hidén.
– Tänk om all skörd regnar bort. Då har vi satsat tre miljoner i stället för en miljon. Den risken är enorm, säger Christian Hidén.
Hur hanterar man den risken?
– Du är ju lugnare Christian, än vad jag är. ”Vädret kan man ju inte påverka”, säger du. Jag blir jättestressad, säger Cecilia Hidén.
– Varken grannen eller politiken kan påverka vädret, säger Christian Hidén.
Om politiken inte kan påverka vädret, vad kan göras för att underlätta för er?
– Jag tycker att man borde göra som de gör i Finland, att man har ett lager med till exempel gödsel. För vi får ingen mat om vi inte har gödsel och växtskyddsmedel. Det är bara ”just in time”, att man bara ska köpa in det man behöver.
– Sverige måste inse att man inte kan vara så naiv och godtrogen och tro att alla vill oss väl. De vill oss inte väl, för de vill sig själva väl.
Sveriges självförsörjningsgrad
En av frågorna Daniel Bäckström brinner för är just självförsörjande. Enligt honom gjorde pandemin och nu även kriget det tydligt att Sveriges självförsörjningsgrad måste upp.
– Det är en del i totalförsvaret att öka Sveriges livsmedelsproduktion så vi kan ha mat på hemmaplan, säger han.
Nu ligger Sveriges självförsörjningsgrad på strax under 50 procent i snitt, vilket inte är nog, enligt Backström.
Hur ser du på det som Cecilia Hidén säger om att satsa på lager?
– Det är jätteviktigt och det ligger i försvarsplaneringen att bygga upp lagersystem. Det här är akuta frågor som vi måste driva på hårdare.
Det är ett stålbad. Och vi är vana vid det, var fjärde år är det någon form av kris, då är det tufft.
En av de största gårdarna på Värmlandsnäs är Åhs säteri. Den har Karl-Johan Kullander drivit hela sitt liv.
När han tog över gården var den betydligt mindre och nu är han en av de större grisbönderna i Sverige. På vägen till honom berättar Daniel Bäckström att de två är gamla barndomskompisar.
– Det är ruggigt mycket tuffare nu, säger Daniel Bäckström om grisböndernas situation.
Karl-Johan Kullander bekräftar det och vill själv rikta kritik mot EU:s tak vad gäller krisstöd för grisbönder.
I dag slår det i taket på en halv miljon per år, vilket inte räcker, menar han.
– Jag skulle gissa att vi är ungefär 200 grisföretag i Sverige som står för 75 procent av allt fläsk i Sverige och 160 av dem går i taket för stödet, säger han.
För honom – och hans kollegor – har priserna stigit under en längre period. Men just nu det närmaste har det varit extremt.
– Mina fakturor är mer än halv miljon kronor dyrare i månaden än vanligt, säger han.
Hur länge kan man hålla sig flytande då?
– Vi har fått en prisökning på fläsket. Så det hjälper till. Det täcker nog 25 procent. Vi har fått upp det ett par kronor.
Själv hoppas att på att det ska öka ännu mer.
– Men det drabbar ju konsumenten i slutändan, säger han.
Torkan 2018 var en annan exceptionell sits för landets lantbrukare. Då slopades taket för dem på grund av att det klassades som en ”katastrof”. Så har det inte blivit för grisbönderna ännu.
Dock har vissa branscher i lantbrukssektorn fått bort taket.
– Det försöker vi få till även här. Vi har haft det i miljö- och jordbruksutskottet. Både vi och Moderaterna. Men vi kommer inte hela vägen än, flikar Daniel Bäckström in.
– Det är ett stålbad. Och vi är vana vid det, var fjärde år är det någon form av kris, då är det tufft, säger Karl-Johan Kullander.
Men är det ovanligt tufft nu?
– Ja.
Önskar mer respekt
Bara några minuter från huvudgården på Åhs säteri arbetar flera av de anställda med hanteringen av småkultingar.
I de nybyggda stallen förvaras omkring 6 000 grisar just nu.
Något Karl-Johan Kullander vill ska förändras i Sverige är myndigheternas respekt gentemot lantbrukarna.
– Vi har ungefär 20 kontroller per ett år, via kommun, länsstyrelse, veterinär, jordbruksverket och tredjepartscertifierare. Och de fakturerar oss mellan 900 och 1 300 kronor i timmen.
Enligt honom blir det ett par hundra tusen kronor om året.
– Vi är jagade och kontrollerade. Jag förstår verkligen kollegor som säger att de inte investerat så mycket det senaste åren och undrar varför de ska hålla på med det här: Lite mindre självförsörjningsgrad i Sverige, vad spelar det för roll?
– De ska ha respekt för att vi tar fram svensk mat. Kanske är det svårt att ta all miljöhänsyn i alla hörn överallt och kanske har man inte fyllt i varenda blankett för att rensa ett dike.
"Skarpt läge”
Daniel Bäckström tar böndernas larm på stort allvar.
Dagen efter besöket ute på Värmlandsnäs talade han inför sin riksdagsgrupp om böndernas situation.
– Det är så skarpt läge nu för svenskt jordbruk och det är svårt för många att få en ekonomisk balans. Det måste politiken förstå.