Ungdomsbrott är inte vad det en gång var. Att förlita sig till att socialtjänsten hanterar behandlingen av dömda fungerar inte när unga dras till våld och gängkriminalitet.
Sverige kan inte hantera att barn är kapabla att begå grova våldsbrott. Om förövaren är minderårig förväntas att det räcker med vård. Om situationen är allvarligt kan personen hamna på ungdomshem med sluten vård.
Statens institutionsstyrelse, SIS, som ansvarar för ungdomshem, har tidigare motsatt sig att kriminalvården får ansvar för ungdomsbrottslingar. De skall ha vård snarare än hållas inlåsta är tanken. Att institutionsstyrelsens anstalter nu är överfulla och präglas av våld och hot från de intagna tyder på en diskrepans mellan ledningens uppfattningar och situationen i verksamheten. Huvudfokus borde vara på de unga som är placerade för vård snarare än de som är ditskickade i frånvaron av riktiga ungdomsfängelser.
Samtidigt som hanteringen av straff och sluten vård krackelerar finns det något som skaver med själva domarna. Att utmätningen sker utifrån gammal praxis med hänsyn till straffrabatter och att fokus på lägre delen av straffskalor inte håller i alla lägen.
Sjuttonåringen som mördade en polis i Biskopsgården i juni 2021 hade nyss flytt från ungdomsvården. Han var sedan en tid tillbaka en del av en rad gängkonflikter i området och var bara ett år tidigare dömd för ett mordförsök.
Gängen sänker trösklarna för grovt våld samtidigt som allt yngre personer rekryteras. Hur straffen ser ut spelar roll. Att minderåriga dras in i kriminaliteten har delvis att göra med påföljderna. Rättssystemets åldersgränser är utformade för att ta hänsyn till mognadsgrad och förebygga negativa konsekvenser av fängelsevistelse. Men gränserna suddas ut.
Ett grovt exempel på hur våldet kommit ned i åldrarna är den icke straffmyndige pojken som nu misstänks ha våldfört sig på en ung flicka i Skellefteå som han sedan skall ha försökt mördats. Det finns dock frågetecken om den misstänktes ålder stämmer.
Oavsett hur detaljerna kring dådet ser ut kommer utfallet av rättsprocessen inte stämma överens med det allmänna rättsmedvetandet. Som lagarna är skrivna kommer det inte komma någon upprättelse. Lagarna är inte skrivna för att hantera minderåriga som barn. Inte som personer kapabla till chockerande brutalitet.
Den slutna ungdomsvården är varken utformad eller dimensionerad för att hantera dagens situation. Platserna är slut och rymningar är återkommande. Som utvecklingen ser ut kommer extremfallen inte vara lika ovanliga.
Synen på unga som begår brott behöver förändras. Straffen behöver vara i paritet med brottens grovhet och vård fokuseras på de som faktiskt behöver det. Om vårdinrättningar präglas av våld och hot är det något som inte fungerar.
Sveriges riksdag behöver se över de regler och lagar som rör unga kriminella. De är skrivna för en annan typ av grov kriminalitet än den som i dag är allt för vanlig.