Närhetsprincip och skolval segregerar skolan

Debatt
PUBLICERAD:
För att stärka allas språkutveckling och inkludering i det svenska samhället bör dessutom en övervägande majoritet av eleverna i klasserna ha svenska som modersmål, skriver Anders Andersson.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Närhetsprincip och fria skolval fungerar inte i det ojämlika och segregerade samhälle Sverige utvecklats till, skriver Anders Andersson.

Några riksdagspartier vill på goda grunder förbjuda friskolors oskäliga vinster. Minst lika viktigt är emellertid att diskutera hur segregeringen i grundskolan kan brytas, både i friskolor och i den kommunala skolan.

Segregeringen i grundskolan beror främst på att boendet är segregerat och på det fria skolvalet. Eftersom de kommunala skolornas upptagningsområden oftast utgår ifrån närhetsprincipen blir elevsammansättningen i skolan en spegling av boendet. Och i skolvalet deltar främst barn vars föräldrar är relativt välutbildade.

Detta gäller dock främst i större orter, där bostadsområdena är större och mer ensidigt socialt präglade, samt där det finns en marknad för vinstdrivande friskolor. I Värmland berör detta främst Karlstad.

Så som skolan fungerar idag är det naturligtvis nödvändigt att skolor i utanförskapsområden tillförs extra resurser. Det bidrar dock inte till ökad inkludering av segregerade skolor i det svenska samhället och till att barn från olika delar av samhället möts och utvecklas tillsammans, vilket i sig bidrar till att elever lyckas bättre i skolan, som jag skrev om i debattartikeln Blandande klasser höjer betygen i grundskolan (NWT 11/4).

Därför bör kommuner med i synnerhet utanförskapsliknande områden bortse ifrån närhetsprincipen – som ju de elever som väjer en friskola redan i dag bortser ifrån – och skapa socialt utjämnande upptagningsområden. Rent praktiskt handlar det inte om att bussa barn till villakvarterens skolor eller till utanförskapsområdenas, utan om att bygga nya attraktiva neutralt lokaliserade F9-skolor för upptagningsområdena.

För att stärka allas språkutveckling och inkludering i det svenska samhället bör dessutom en övervägande majoritet av eleverna i klasserna ha svenska som modersmål. Läsåret 2021/22 hade 27 procent (siris.skolverket.se) av landets samtliga elever i grundskolan utländsk härkomst, som innebär att en elev är född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands.

I kommunerna Botkyrka, Järfälla, Sigtuna, Södertälje, Hällefors, Burlöv, Landskrona, Malmö, Flen, Gnosjö, Högsby och Lessebo är dock andelen över 40 procent, där Botkyrka och Södertälje sticker ut med över 50 procent. En rimlig högsta andel barn men utländsk härkomst i klasserna är kanske runt 30 procent. I kommuner med högre andel bör samarbeten kring upptagningsområden med närliggande kommuner övervägas.

Genomtänkta upptagningsområden kan alltså utjämna skolsegregationen som beror på boendet. Det fria skolvalet i tätorter såsom det hittills varit utformat bidrar dock inte till ökad social utjämning. Tvärtom utarmar det den kommunala skolan på relativt resursstarka elever, som är viktiga för klassens attityd till undervisning och för att klasserna ska få en allsidig blandning av elever.

Därför bör det fria skolvalet till de vinstdrivande friskolorna ifrågasättas och helst avskaffas. Friskolorna kan emellertid få finnas kvar som skolhuvudmän och vars undervisning upphandlas av kommunen, som dock fördelar eleverna utefter upptagningsområden.

Närhetsprincip och fria skolval fungerar inte i det ojämlika och segregerade samhälle Sverige utvecklats till. Ska skolan förmå att utbilda och bilda alla barn och samtidigt skapa ett sammanhållet land med de grundläggande värden som beskrivs i inledningen av läroplanen för grundskolan (Lgr 22) krävs mer än vinstbegränsningar för friskolorna. För även om de begränsar sina vinster så är de fortfarande lika segregerande som boendet är.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.