Smartare elanvändning minskar både elräkningen och Rysslandsberoendet

Debatt
PUBLICERAD:
De politiska partierna talar om ökad elproduktion, vilket vi välkomnar. Men att öka elproduktionen tar tid, skriver Ola Månsson.
Foto: Peter Knutson
Utöver att klimatomställningen innebär ökad elanvändning så har vi blivit plågsamt medvetna om att vårt energiberoende av Ryssland behöver brytas, skriver Ola Månsson.

I vintras valde riksdagen att kompensera hushållen för de höga elpriserna. Nästan 7 miljarder kronor avsattes för ändamålet. Om dessa pengar istället hade använts till att modernisera hushållens el-, vatten- och värmesystem så hade elnotan sjunkit även kommande år till följd av lägre elförbrukning.

Vi lever i en tid då teknikutvecklingen går snabbt och det är inte bara våra telefoner som blivit smarta. Nu kan även byggnader, elnät, apparater, bilar och mycket mer göras intelligenta och optimeras, bland annat för att använda elen på smartare sätt. Installatörsföretagens medlemmar jobbar dagligen för att denna potential ska tas tillvara.

När vi installerar och optimerar system så kan energieffektiviseringen som följer bidra till lägre kostnader och minskad miljöbelastning utan att komforten försämras.

Det finns många skäl att vidta åtgärder för att optimera hushållens elförbrukning. Brister i vissa delar av elsystemet har hindrat företagsetableringar och bostadsbyggnation. Det kan lösas genom smartare styrning, energilagring och lokal produktion.

Klimatomställningen kräver mer elanvändning inom flera sektorer. Det handlar till exempel om både stålindustri och transporter som ska ersätta fossila bränslen med el. Utöver att klimatomställningen innebär ökad elanvändning så har vi blivit plågsamt medvetna om att vårt energiberoende av Ryssland behöver brytas.

Inom landets fastighetsbestånd finns en mycket stor potential att energieffektivisera. Exempelvis har Sveriges Kommuner och Regioner kommit fram till att elanvändningen kan minska med 45 procent mellan 2015-2050 i offentliga byggnader. Genom bättre värmepumpar, optimering och smartare styrning av värmesystem samt utfasning av direktverkande el så kan vi kapa effekttoppar motsvarande mer än det effektunderskott som Svenska Kraftnät räknar med. Faktum är att effektivisering av elanvändningen i småhus kan frigöra lika mycket el som etableringen av Northvolts batterifabrik i Skellefteå kräver (Besmå).

Klimatomställningen kommer att kräva mycket stora mängder el. De politiska partierna talar om ökad elproduktion, vilket vi välkomnar. Men att öka elproduktionen tar tid. Exempelvis räknar Vattenfall med att ny kärnkraft inte kan vara på plats förrän efter 2030. Utbyggnaden av sol- och vindkraft går inte heller tillräckligt snabbt.

En av lösningarna är energieffektivisering. Installatörsföretagen och våra medlemmar kan genomföra insatser som frigör energi och tillgängliggör kilowattimmar här och nu. Sverige har ett energieffektiviseringsmål, som tyvärr tycks långt borta. För att uppnå målet behöver bland annat hushåll och fastighetsaktörer få bättre incitament och förutsättningar att energieffektivisera.

Stöd till energieffektiviserande åtgärder är långsiktiga investeringar, som ger tillbaka när energipriserna slår nya rekord. Därför föreslår Installatörsföretagen:

1. Utvidga skatteavdraget för grön teknik till att omfatta energieffektiviserande åtgärder i hemmet.

2. Höj Rot-avdraget från 30 till 50 procent. På så sätt stimuleras energieffektiviserande åtgärder i högre grad.

3. Återinför ett statligt stöd till energieffektivisering i flerbostadshus.

En smartare använd kilowattimme bidrar till lägre elräkningar, minskade klimatutsläpp, minskat beroende av utländsk el och en stärkt svensk ekonomi. Sveriges installatörer är redo att höja takten i arbetet – nu behöver politikerna svara upp.

Ola Månsson

Vd, Installatörsföretagen

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.