Värmlandsbördige klimatreportern kritisk till tystnaden om Sverige: ”Det är ett svek”

Klimatkrisen är inte långt bort eller i en avlägsen framtid. Den är här och nu.

Peter Alestig, reporter på Dagens Nyheter, skildrar i sin nya bok ”Världen som väntar” hur den påverkar oss.

– Nu är vi i ett läge där de förändringar som forskningen länge pratar om sker, säger han.

Hur svenskar drabbas av klimatkrisen har fått för lite uppmärksamhet, anser han.

– Jag tycker att det är ett svek, både från medier och politiken, att vi inte har lyckats beskriva för människor vad det är som håller på att ske.

Han menar att det är hög tid för enskilda att sätta sig in i hur man kommer att påverkas – och ställa krav på politikerna.

Är det en slump att boken kommer ut några månader före valet?

– Både och, faktiskt! säger Peter Alestig och beskriver att han haft idén i några år, men först nyligen fick frågan från ett förlag om att skriva.

Peter Alestigs mamma är från Karlstad och hans 94-åriga mormor bor kvar i stan. Under en uppväxt med många flyttar blev Karlstad och familjens stuga i nordligaste Dalsland två fasta punkter.

I dag bor han i Stockholm och har skrivit boken ”Världen som väntar” under en tjänstledighet från jobbet som klimatreporter på Dagens Nyheter.

För vår egen skull

Visserligen kommer framtida generationer och människor i låglänta önationer att drabbas hårdare av klimatkrisen, men det är inte hela sanningen.

– Att minska utsläppen är inte något vi gör bara för andras skull, utan vi gör det väldigt mycket för vår egen skull.

Värmland drabbas också. Till exempel gjorde klimatförändringarna den värmebölja som drabbade oss 2018 minst dubbelt så sannolik. Notan för värmen landade på flera hundra miljoner, bara i Värmland.

Hälsan drabbas

Klimatkrisen påverkar också vår hälsa, något NWT skildrat tidigare. Bland annat lär fler drabbas av pollenallergi och fler allergiker få värre besvär än i dag. Det handlar om tiotusentals värmlänningar.

Varmare klimat ger varmare vatten och då frodas otrevligheter som ger badklåda och badsårsfeber. I boken tar Peter Alestig ett exempel från Arvika 2018, där kommunen gick ut och varnade för just badklåda.

– Badklåda är visserligen ofarligt, men den här typen av saker kan påverka hur vi beter oss.

Andra insekter kan också få fäste i Sverige. Exempelvis hyalommafästingen, som liftar med flyttfåglar från tropiska länder, och som kan sprida en form av blödarfeber. 2018 var det så varmt i Sverige att den klarade sig här – bland annat blev en Karlstadsbo biten.

Riskområde för skred

Enligt MSB är stora delar av Värmland känsligt för ras och skred. Riskerna ökar i ett förändrat klimat, som ger högre flöden och kraftigare regn. I december 2020 avled tio människor när ett helt kvarter rasade i norska Gjerdrum.

– Kvicklera är ett stort problem i Värmland och det var det som orsakade skredet i Gjerdrum. Den typen av skred kan bland annat utlösas av extremt skyfall, som är en av de allra tydligaste effekterna av klimatförändringarna, säger Peter Alestig.

Översvämningar är en annan effekt. Karlstad är känt för att vara i riskzonen, precis som många andra platser i Sverige och Europa. En av dem är tyska Ahrdalen, där närmare 250 människor dog i en flodvåg förra sommaren.

När Peter Alestig var där ett halvår senare var spåren fortfarande tydliga, på flera plan. Människor hade inte värme i sina hus och fick laga mat i tält som stod uppställda på gatan.

– Många kämpade med depression och man såg hur antalet självmord steg.

Även översvämningen i Arvika år 2000 drabbade människor psykiskt. Många gick i väggen och kanske inte kom tillbaka till arbetslivet.

Dåliga på extremer

Översvämningen i Arvika kan ha berott på naturlig variation. Och det går att invända att skredet i Gjerdrum och flodvågen i Ahrdalen är osannolika extremer.

– Men klimatmodellerna har varit väldigt dåliga på att modellera för den här typen av extrema händelser, de underskattar ofta riskerna. SMHI hymlar inte med det när jag frågar dem, säger Peter Alestig.

Återkommande översvämningar kan slå hårt mot både enskildas och länders ekonomi. Och det är en risk som finns i Värmland.

I slutänden kan den leda till att hus inte går att försäkra.

– Det som händer i nästa steg är att bankerna säger ”om du inte kan försäkra så får du inte lån för att köpa det där huset” och då rasar fastighetsvärdet ner i källaren.

Kan bli dyrt

Alternativet är tilläggsförsäkringar för naturkatastrofer – och de kan bli dyra. En expert Peter Alestig intervjuat nämnde summor på runt 100 000 kronor per år.

Eftersom bolån normalt tecknas på 30 år och försäkringar årligen kan det i värsta fall leda till att människor sitter med lån på hus som inte går att försäkra.

– Vill det sig illa påverkas hela Sveriges ekonomi av de här riskerna.

Riskerna påverkar också var hus kan byggas och inte. Exempelvis avstyrkte Länsstyrelsen i Värmland för några år sedan en detaljplan på Hammarö för att vägen dit riskerade att översvämmas. Kommunen överklagade, men regeringen avslog överklagandet.

Peter Alestig märker själv av täta översvämningar vid sin mammas sommarstuga i Dalsland, nära gränsen till Värmland.

– Sedan vet man inte vad som är klimat och vad som är andra förändringar, det är också intensivt skogsbruk i området.

Ljuspunkter

Klimatkrisen kan kännas hotfull. Frågan är om det finns några ljuspunkter.

Peter Alestig nämner att turismen i Sverige – och Värmland – kan få ett lyft rent ekonomiskt när Sydeuropa blir för varmt på somrarna. Samtidigt riskerar det att leda till mer flygande.

Vi har också, även i Dalsland och Värmland, mineraler som behövs för att komma bort från de fossila bränslena.

– Priset är att gruvindustrin är väldigt miljöskadlig. Det tycker jag är en otroligt svår fråga, där handlar det om en stor intressekonflikt.

Den viktigaste ljuspunkten är att vi i Sverige är gynnade, i ett globalt perspektiv, enligt Peter Alestig.

– Vi har resurser, vi har kapacitet att faktiskt skydda oss mot de förändringar som sker. Vi måste bara på riktigt börja göra det också. På sista raden kommer klimatförändringarna fortfarande att vara en enorm kostnad för Sverige.

Läs tidigare artiklar i NWT om klimatkrisens effekter: