Därför blomstrar företagandet – på Värmlands mest glesbefolkade plats

De tog över sitt företag mitt under pandemin och har redan fått det att växa.

I Värmlands mest glesbefolkade område blomstrar näringslivet – inte minst för Mattias och Johanna Bergström Brunk som driver Ica nära i Likenäs:

– Det är jättehärligt här.

Snart är det val – ett val som berör alla värmlänningar.

NWT har åkt från Värmlandsnäs i söder till Likenäs i norr. Vi har träffat undersköterskor, företagare och skolelever för att prata om Värmlands styrkor, svagheter, problem och möjligheter.

Följ med på vår Värmlandsresa.

Del 4: Turismen får företagandet att blomstra

Framme till vänster skymtar Branäs under färden norrut längs väg 62. Skidanläggningen är Värmlands mest besökta turistmål och ett ånglok för näringslivet i norra Klarälvdalen.

– Turisterna gör att butiken blir lönsam, säger Mattias Bergström Brunk, Icahandlaren i Likenäs.

Han driver Allköp tillsammans med sin fru Johanna Bergström Brunk, som just nu håller på att skaffa sig det certifikat som krävs för att hon också ska få kalla sig Icahandlare.

Paret och deras två barn flyttade till Likenäs från Malung under hösten 2020 och tog över butiken i december samma år.

– Det var egentligen lite av en slump, säger Johanna Bergström Brunk.

Det var inte livet på landet som lockade?

– Nej, men det skrämde inte heller. Vi gillar naturen, jakt och fiske, skidor och träning.

Trivs ni?

– Ja, det gör vi verkligen. Vi älskar att jobba på den här butiken, vi känner personalen och kunderna bra. Vi engagerar oss en del privat och du jagar, säger Johanna och tittar på Mattias.

De förra ägarna renoverade butiken och Mattias och Johanna Bergström Brunk har satsat vidare. Nu omsätter företaget 29 miljoner kronor, nästan en fördubbling jämfört med för bara sex år sedan.

Mattias och Johanna Bergström Brunk har bland annat börjat med onlinehandel och obemannat nattöppet och breddat sortimentet. Nu erbjuds till exempel grillat kött och butiksproducerade varor som sallader och smörgåstårtor.

– Vi startade upp egenproduktion och fick så bra svar, så vi anställde en person på 20 timmar. Nu jobbar hon 30 timmar i veckan. Det är en tjänst som inte fanns förut, säger Mattias Bergström Brunk.

Totalt sysselsätter butiken tio personer på deltid, utöver ägarparet.

Utan Branäs hade personalstyrkan varit mindre och hyllorna tommare.

– Vi har sortiment som en mindre Ica supermarket. Turisterna gör att vi kan hålla ett brett sortiment även för de som bor här, säger Mattias Bergström Brunk.

Branäs ger ringar på vattnet för hela näringslivet i norra Klarälvdalen. Torsby kommuns näringslivschef Eva Larsson exemplifierar med att det knappt går att få tag på en rörmokare eller elektriker i området.

– Generellt mår de flesta företag bra. Att vi har så mycket besökare lägger grunden till att man kan ha de företag och den service som finns, säger hon.

Men Klarälvdalen är ett lysande undantag på en landsbygd som annars ofta präglas av avfolkning och minskat serviceutbud.

Inför förra valet samlades samtliga riksdagspartier i en parlamentarisk landsbygdskommitté och enades om ett antal förslag som skulle bidra till en mer levande landsbygd.

”Riktigt bra pengar”

Eftersom Torsby räknas till de mest utsatta glesbygdskommunerna i Sverige berördes kommunen i allra högsta grad av förslagen.

En del har förverkligats. Till exempel har näringslivskontoret fått 1,8 miljoner kronor extra årligen.

– Vilket innebär att vi kan ha extra personal, så det har varit riktigt bra pengar.

Företag i Torsby och de övriga 38 kommunerna i stödområdet har också nedsatt arbetsgivaravgift med upp till 82 500 kronor per år.

Men ett omtalat förslag som inte genomförts är avskrivna studieskulder för de som bosätter sig i en glesbygdskommun. Det är en modell som finns i Norge.

– Jag tror det skulle ha ganska stor inverkan faktiskt. Särskilt i det här digitala samhället som uppstod under corona. Har du studerat länge och blivit ingenjör skulle man sannolikt kunna sitta uppe i Mattila och jobba digitalt.

Men om Sverige ska få en lika välmående landsbygd som Norge tror Eva Larsson att det behövs stora grundläggande förändringar.

– De har en helt annan fördelning på sina statliga pengar. Men det är egentligen ingenting vi i kommunen kan påverka, så det är ingenting jag ligger sömnlös över.

Johanna och Mattias Bergström Brunk tror att avskrivna studieskulder vore bra, men det finns andra saker de ser som viktigare för att öka befolkningen på landsbygden.

”Samma behov som i storstan”

– Alla som bor här ute har exakt samma behov som de som bor i storstan. De vill ha nära till skola och vård och inte behöva åka så himla långt för att göra ärenden, säger Johanna Bergström Brunk och fortsätter:

– Om vi vill träffa en barnläkare måste vi åka till Karlstad, det är typ två och en halvtimme dit.

Hon lyfter fram vikten av Likenäs vårdcentral och att det finns tillgång till läkare där.

– Får inte den vara kvar är det dödsstöten för de som bor här.

En annan nyckelfråga är tillgången till attraktiva bostäder.

– Kollar man på vad som finns ute är 90 procent renoveringsobjekt, säger Mattias Bergström Brunk.

– Köper du ett hus här för en miljon med renoveringsbehov på en miljon kommer du aldrig få igen pengarna, fyller Johanna i.

De hoppas att fler ska upptäcka fördelarna med att bo på landsbygden.