Det våras för klassisk arkitektur

Ledare
PUBLICERAD:
Klassiska hus på Strandvägen i Stockholm.
Foto: HASSE HOLMBERG / TT
Varför är allt nytt som byggs så fult? Det är en fråga som många människor ställer på senare år. Nya byggnadsprojekt har i många kommuner lett till protester och framväxten av nya partier. Men det verkar finnas en lösning: bygg klassiskt.

I undersökningar om vilken sorts arkitektur som människor över lag uppskattar, hamnar stilar som utvecklats i den klassiska arkitekturtraditionen i topp. Såsom 20-talsklassicism, nationalromantik, Jugend och nygotik. På samma sätt domineras bottenresultaten av modernistiska arkitekturstilar, som brutalism och nymodernism. Ändå är det enbart det senare som byggs i dag.

Varför det förhåller sig på det viset och vad som kan och bör göras åt det diskuterades på ett seminarium under Almedalsveckan (6/7), organiserat av Dagens Samhälle och Stockholmskommunen Upplands Väsby. Bakgrunden är att Upplands Väsby år 2020 anordnade en uppmärksammad markanvisningstävling för ett nytt bostadsområde. Det speciella var att alla bidrag var tvungna att följa någon av de klassiska stilarna. Av de 18 bidrag som lämnades in från olika byggfirmor, valdes sex ut som invånarna i kommunen fick rösta om.

Detta krav på stil väckte dock upprördhet hos vissa arkitekter, som både kritiserade den politiska styrningen i sig och valet av stil. Till och med en av vinnarna instämde i kritiken (Arkitekten 22/4 2021). På seminariet i Almedalen deltog bland annat arkitekten bakom det förslag som fick flest röster, Nils Freckeus, och Sveriges Arkitekters förbundsdirektör, Tobias Olsson. Med tanke på den ibland hätska kritik som följde projektet i Upplands Väsby hade nog arrangörerna (och publiken) väntat sig viss debatt på scen. Så blev det dock inte.

Istället var hela panelen överens. Dels om problembeskrivningen att det mesta som byggs i dag uppfattas som fult av de flesta människor, och att det är de istället vill ha är klassisk arkitektur. Dels att Upplands Väsbys tävling var både väl genomförd och bra för kommunen.

Tobias Olsson betonade att arkitektkåren länge har efterfrågat tydligare visioner från beställande kommuner, även med relativt detaljerade och kvalificerade specifikationer. I Upplands Väsby var ett av kraven exempelvis att spröjs på fönstren måste vara äkta och inte påklistrade dekorationer. Han menade också att många arkitekter gärna skulle vilja rita nya hus enligt klassiska stilar.

Det är helt enkelt goda nyheter. Medborgarna vill ha fina, klassiska hus och arkitekterna vill rita dem. Kommunpolitiker som vill utveckla sina samhällen bör ta intryck av opinionen och följa Upplands Väsbys exempel. Med hus som övriga invånare uppskattar lär också motståndet mot nya projekt minska vilket både kan spara tid och pengar.

De eviga skönhetsidealen lever. Det är dags att bygga klassiskt.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.