Sverige har för stora viltstammar

Debatt
PUBLICERAD:
I trafiken var olyckorna med vilt och ren rekordmånga under 2021, över 65 000. Alltså en olycka var åttonde minut, skriver Elisabeth Nilsson.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Nu hotas livsmedelsförsörjningen, de förnybara resurserna från skogen och trafiksäkerheten av ständigt växande stammar, skriver Elisabeth Nilsson.

När svensk jaktlagstiftning klubbades 1987 var det övergripande syftet att värna viltet och öka stammarna. Det lyckades, så till den grad att problemet i dag är det omvända. Nu hotas livsmedelsförsörjningen, de förnybara resurserna från skogen och trafiksäkerheten av ständigt växande stammar av rådjur, älg, dovhjort, kronhjort, vildsvin och vissa stora fåglar.

Den 14 juni offentliggjorde Viltskadekommissionen slutsatserna för hur Sverige ska kunna tackla de stora viltstammarna och deras negativa effekter på jordbruk, skogsbruk och trafiksäkerhet. För att hejda utvecklingen måste regeringen ta täten, ge tydliga direktiv till myndigheterna och få avskjutningarna att öka. För skadorna påverkar mer än vad många tycks förstå.

I jordbruket förstörs grödor och bönder drabbas av kostnader för utebliven skörd, elstängsel och sönderkörda maskiner. Viltskadorna i spannmål fördubblades mellan 2014 och 2020, till 165 000 ton. I skogarna betar älg, rådjur och hjort av plantors skott och skadar barken. Särskilt utsatta är rönn, asp, sälg och ek. En mycket allvarlig effekt med sämre växande skogar är också att koldioxidupptaget minskar med 12 miljoner ton per år.

I trafiken var olyckorna med vilt och ren rekordmånga under 2021, över 65 000. Alltså en olycka var åttonde minut. Sedan 2010 har olyckorna med kronhjort ökat med 52 procent, vildsvin med 135 och dovhjort med 230 procent. Kostnaderna för viltskador landar på minst 18 miljarder kronor per år och därtill riskeras politiska mål för livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och trafiksäkerhet.

Jakt är antagligen den sektor som har dragit det längsta strået under många år av kraftigt växande viltstammar, med ofta goda jaktresultat. Troligtvis är det nödvändigt att över en tidsperiod förändra synen på vad som är rimliga resultat vid jakt.

Här följer några av Viltskadekommissionens åtgärdsförslag, där flera riktar sig till regering och myndigheter:

● Tillsätt en ny jaktlagsutredning

● Ge tydliga direktiv om minskade stammar och avskjutning av klövvilt och stora fåglar till Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelsen

● Förbjud utfodring av klövvilt

● Utvidga Naturvårdsverkets uppdrag till att omfatta inventering av betesskador av allt klövvilt

● Klassificera vildsvin som en allvarligt skadegörande art

I utredningen ingår jämförelser med Norge, Finland, Tyskland och Storbritannien och det finns idéer att hämta från våra grannländer. Exempelvis har Norge ett nätbaserat register för hjortdjur som varit framgångsrikt för att samla statistik och Finland har genom tydliga mål och samsyn om att hålla betestrycket nere lyckats minska viltskadorna trots att landet har förutsättningar som geografiskt påminner om Sverige.

Viltskadekommissionens utgångspunkt är att Sverige ska ha en välmående fauna med vilda djur. Djuren fyller en viktig funktion och bidrar till olika ekosystemtjänster som matproduktion, rekreation och biologisk mångfald. Men utifrån dagens läge, med alltför stora stammar och negativa effekter behöver vi åter nå en lägre nivå med viltstammar i balans.

Vägen dit går via en politisk överenskommelse om ny jaktlag, ökad avskjutning och ett tydligt mandat till myndigheter och organisationer om att minska viltstammarna.

Elisabeth Nilsson

Utredare Viltskadekommissionen och tidigare landshövding i Östergötland (2010-2018), närmast haft regeringsuppdrag som utredare av gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (2021)

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.