Sjöfartsverket har nämligen bestämt sig för att uppdatera sina kort på ett sätt som gjort att många detaljer försvunnit och där farbara vatten plötsligt framstår som oframkomliga, skriver Lars Anders Johansson.
Båtsäsongen är äntligen här och många inser att det är dags att byta ut de gamla tummade och fläckade båtsportkorten. I år kan det dock vara en god idé att hålla fast vid de gamla slitna sjökorten. Sjöfartsverket har nämligen bestämt sig för att uppdatera sina kort på ett sätt som gjort att många detaljer försvunnit och där farbara vatten plötsligt framstår som oframkomliga. För detta har de kritiserats av båtägarorganisationer, privata sjökortsutgivare och av andra statliga myndigheter.
Det var Svenska Kryssarklubbens medlemstidning På kryss som redan i höstas varnade för konsekvenserna av det så kallade “sjökortslyftet”. Det innebär bland annat att de svenska sjökorten anpassas till en internationell standard, med större säkerhetsmarginaler för stora fartyg. Konkret innebär det att tremeterskurvan för de grundaste vattnen flyttas längre ut, med konsekvensen att vikar och sund som tidigare varit farbara plötsligt ser ut att vara stängda för även mindre fartyg.
För handelssjöfarten kan anpassningen till en internationell standard säkert ha sina fördelar, men för den som manövrerar bland småöar och skär i våra skärgårdar eller på våra större insjöar blir frånvaron av detaljer snabbt ett problem. En ännu besynnerligare effekt av uppdateringarna är att det på flera platser har tillkommit grynnor och stenar som saknar motsvarighet i verkligheten.
Det är inte heller bara fritidsbåtsägare som drabbas. Sjöräddningssällskapet har varnat för att de nya sjökorten riskerar att förlänga räddningsinsatser, om sjöräddningsfartygen tvingas ta omvägar för att undvika passager som plötsligt anges som grunda. Även Försvarsmakten har varit kritisk.
På kryss rapporterar att källor inom marinen menar att de nya sjökorten riskerar att försvåra myndighetens arbete och dessutom undergräva allmänhetens förtroende för sjökorten. I Svenska Dagbladet uttalar sig Sjöpolisen om att också deras arbete kommer att försvåras av de nya sjökorten och att de därför kommer att hålla hårt i sina gamla.
Som tur är finns det fler utgivare av sjökort att vända sig till, som det privata företaget Hydrographica, vars detaljerade sjökort över stora delar av skärgården varit till glädje för många fritidsbåtsägare på jakt efter den perfekta naturhamnen. Problemet är bara att Sjöfartsverket inte bara är en affärsdrivande statlig myndighet som säljer sina egna sjökort, utan också tillståndsgivande myndighet för andras utgivning. Myndigheten har inte bara försämrat sina egna sjökort utan också förhindrat utgivningen av Hydrographicas nya sjökort genom att fördröja tillståndsprocessen, och kräva att de raderar matnyttig information som privata sjömärken.
Grundtanken bakom Sjökortslyftet är säkert god, men konsekvenserna för såväl fritidsbåtsägare som yrkestrafik utanför de stora farlederna är förödande. Det är obegripligt att Sjöfartsverket slutat använda mer detaljerad data från exempelvis Hydrographica, som de genom avtal har rätt att använda.
Tills Sjöfartsverket tar till sig av kritiken är det bäst att fortsätta använda de gamla båtsportkorten. Själv håller jag hårt i mitt tummade exemplar av båtbyggaren Åke Améens klassiska Seglarhamnar på ostkusten från 1959. Ett måste i varje skeppsbibliotek. (SNB)
Lars Anders Johansson
Poet, musiker och journalist