Nu ökar vi samarbetet för ett starkare Norden

Debatt | Coronaviruset | Ukrainakriget
PUBLICERAD:
På bilden från vänster: Jonas Wendel, stabschef hos Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki, Guðmundur Ingi Guðbrandsson (Island), Anna Hallberg (Sverige), Annette Holmberg-Jansson (Åland), Anne Beathe Tvinnereim (Norge), Thomas Blomqvist (Finland), Flemming Møller Mortensen (Danmark), Kaj Leo Holm Johannesen (Färöarna).
Foto: Nordiska ministerrådet
Pandemin begränsade den fria rörligheten i Norden, vilket fick stora konsekvenser för både människor och företag. Nu har vi kommit överens om att stärka det nordiska krissamarbetet för att undvika att något liknande händer igen, skriver åtta ministrar för nordiskt samarbete.

Det är sommar i Norden. Efter en tid med många restriktioner kan vi återigen njuta av det som präglar både vardag och semestertider i våra nordiska länder: öppna samhällen med obehindrat resande och nära kontakt mellan Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland. Nu känner vi verkligen att våra länder är nära sammanbundna genom en gemensam arbetsmarknad, ekonomi och handel, turism, kultur och politik.

Men den fria rörligheten och integrationen, som vi normalt tar för givna varje dag, sattes på prov under pandemin. I alla våra länder vidtogs omfattande åtgärder för att skydda liv och hälsa. Vi ska inte sticka under stol med att vi var tvungna att göra svåra och ibland olika avvägningar. Detta påverkade många, inte minst människor och företag som valt att leva, bo och verka i någon av våra gränsregioner.

Förutom den hälsokris vi just gått igenom och som drabbade våra samhällen hårt, påminner Rysslands invasion av Ukraina oss om att krig i vårt närområde inte bara är en teoretisk möjlighet.

När vi ställs inför kriser som dessa är det viktigare än någonsin att samarbeta med våra närmaste partner för att hantera utmaningarna, inom och tillsammans med EU och Nato samt inom vår nordiska familj.

För att det ska fortsätta vara enkelt att leva, arbeta, studera och bedriva ekonomisk verksamhet över de nordiska gränserna är det nu dags att dra lärdomar av våra erfarenheter från de senaste två åren. Därför är stärkt nordiskt krissamarbete centralt i våra diskussioner i Nordiska ministerrådet.

När vi i förra veckan träffades i norska Halden antog vi en deklaration där vi understryker vårt eget ansvar som ministrar för nordiskt samarbete, bland annat för att lyfta fram det nordiska perspektivet i våra regeringar när en krissituation uppstår. Inför nationella beslut som påverkar den fria rörligheten över våra landsgränser ska vi prata ihop oss bättre. Vi ska jobba för att begränsa de negativa konsekvenserna för den fria rörligheten och har ett särskilt ansvar för situationen i våra gränsregioner.

Vi har en stark gemensam tro på det nordiska samarbetet och dess fördelar. Vi har mycket att vinna på ett fördjupat samarbete. De nordiska ländernas befolkning är 30 miljoner, men likväl är Norden världens elfte största ekonomi. Genom samarbete i Norden skapar vi en högteknologisk och innovativ region som går i spetsen för den globala klimatomställningen och skapar fler gröna jobb.

Tillsammans är vi starkare och tillsammans kan vi också vara bättre förberedda inför nästa kris – och under de många vardagarna mellan kriserna. Vi arbetar målmedvetet för att förverkliga visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region. Tillsammans för ett starkare Norden.

De nordiska samarbetsministrarna

Flemming Møller Mortensen

Danmark

Thomas Blomqvist

Finland

Guðmundur Ingi Guðbrandsson

Island

Anne Beathe Tvinnereim

Norge

Anna Hallberg

Sverige

Kaj Leo Holm Johannesen

Färöarna

Vivian Motzfeldt

Grönland

Annette Holmberg-Jansson

Åland

Fotnot: Länk till deklarationen om ökat krissamarbete

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.