Socialdemokraternas motvilliga brottsbekämpning

Ledare
PUBLICERAD:
Släpp inte fångarna loss.
Foto: Gorm Kallestad/NTB Scanpix/TT
Trots sin hårda retorik dröjer regeringen gång på gång med nödvändiga åtgärder för att bekämpa gängen. I bakgrunden spökar Socialdemokraternas naiva syn på brottslighet som fortfarande gör dem motvilliga att höja straffen.

Det senaste exemplet kom nyligen då Sveriges Radio rapporterade (30/6) att regeringen vill skärpa kraven för villkorlig frigivning. Som regel sker det i dag efter att två tredjedelar av straffet har avtjänats. Nu meddelar justitieminister Morgan Johansson att det skall avskaffas vid grova brott eller vid upprepad brottslighet.

Tyvärr lär det dröja. Regeringen skall nämligen inte lägga något faktiskt förslag om att ändra reglerna för villkorlig frigivning, utan bara tillsätta en utredning för att titta på frågan. En skarp lagändring skulle troligen inte vara på plats förrän om ett par år.

Det är olyckligt eftersom det har funnits en majoritet i riksdagen för att avskaffa automatisk villkorlig frigivning sedan 2018 (SVT 27/3 2018). Regeringen har alltså haft fem år på sig att göra det om den hade velat. Och det har heller inte saknats tillfällen.

Regelverket kring villkorlig frigivning har skärpts två gånger under denna period, 2019 och 2021. Det gällde dock enbart möjlighet att skjuta upp frigivningen om den dömde misskötte sig eller inte deltog tillräckligt i återfallsförebyggande åtgärder. Förvisso rimliga förslag, men båda gångerna avstod regeringen från att utreda en större förändring av det slag man nu tydligen vill ha.

Senast i februari förra året (17/2 2021) avfärdade Morgan Johansson ett förslag från Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell om att senarelägga frigivning till efter tre fjärdedelar av strafftiden. Justitieministern motiverade det då med att det inte skulle förhindra återfall.

Johanssons svar är talande för varför Socialdemokraterna ständigt gör för lite och för sent på rättsområdet. Partiet har sedan gammalt en syn på brottslingar främst som offer för omständigheter i livet eller för strukturer i samhället.

Självklart kan dåliga livsförhållanden leda till att människor drar sig till kriminella miljöer, och det bör motverkas genom förebyggande socialt och ekonomiskt arbete. Och Kriminalvården bör arbeta aktivt för att rehabilitera dömda brottslingar så att de kan komma tillbaka in i samhället efter avtjänat straff. Men det gör inte den brottsliga handlingen mindre fel.

Den som begår brott bör lida följder av det. Både för att sona sin skuld och för att ge upprättelse till offren. Särskilt när det handlar om grova våldsbrott. Det är dock ett perspektiv som alltför ofta saknas hos socialdemokratiska företrädare.

Även om Morgan Johansson i dag säger att det inte är en självklarhet att grova brottslingar skall kunna räkna med att bli villkorligt frigivna, lät det alltså annorlunda för bara ett drygt år sedan. S kan vända när trycket blir för högt, men kommer aldrig att ligga steget före i att bekämpa kriminalitet. För det krävs en regering som inte bara inser värdet av förebyggande åtgärder utan också av lag och ordning.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.