I en debattartikel i Aftonbladet (20/6) berättade Sofie Wiklund – tidigare ledarskribent på Dala-Demokraten, rektor på Brunnsviks folkhögskola och politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Borlänge – att hon nu lämnar den politiska garderoben och ”kommer ut” som moderat.
Wiklund har anställts av Moderaterna som projektledare i syfte att just locka väljare som tidigare röstat på Socialdemokraterna. ”Låna ut din röst till Moderaterna” är ett budskap som vi kommer att få se och höra många gånger fram till valet. Förhoppningen är att det finns gott om väljare som ideologiskt står närmare S än M, men som har gett upp hoppet om att det gamla maktpartiet ska kunna få ordning på Sverige.
I en intervju i tidskriften Fokus (27/6) berättar Wiklund om processen som först tog henne in i socialdemokratin och sedan fick henne att vända den ryggen. Med en pappa som var industriarbetare och en mamma som var undersköterska verkar det ha varit naturligt att söka sig till det parti som sade sig företräda arbetarklassen.
Hon lyfter fram värden som ”strävsamhet, att göra rätt för sig, att vara ärlig och arbetsam och att aldrig sträva efter att sko sig på bidrag”. Men i dag har Socialdemokraterna gått från ett arbetarparti till ett bidragstagarparti, menar Wiklund.
Avgörande för hennes politiska metamorfos var när hon blev chef för vuxenutbildningen på Falu kommun. Hon konstaterade att de socialdemokratiska lösningarna inte fungerade. Det fanns över tvåtusen arbetslösa personer i kommunen, samtidigt som de största arbetsgivarna hade svårt att hitta arbetskraft.
Hon insåg att det gällde att få ut människor i arbete snabbt och det blev för henne tydligt att vägen till sysselsättning inte går genom fiendskap, utan genom samarbete. Mot detta ställer hon den socialdemokratiska retoriken som hela tiden söker konflikt, exempelvis arbetsgivare mot arbetstagare.
Att peka på att vår tids konflikter ser helt annorlunda ut är förmodligen den stora utmaningen för Wiklund och andra som jobbar för att locka väljare över blockgränsen. Visst finns det även i vår tid olika intressen som ska balanseras mot varandra. Men den politiska kraftmätningen i dagens Sverige är inte den mellan brukspatroner och arbetare.
Det är visserligen troligt att detta val i större utsträckning än på länge kommer att handla om plånboksfrågor när nu ekonomin för många hushåll blir alltmer pressad. Men för att besegra Socialdemokraterna räcker det inte med att prata kronor och ören. Borgerligheten måste lyfta fram hur de ideal som en gång bars fram av arbetarrörelsen – gör din plikt, kräv din rätt – så fullständigt har övergivits av den moderna socialdemokratin.
Dagens industriarbetare och undersköterskor vill göra sin plikt och gå till jobbet varje morgon. Men de kräver också att deras barn ska kunna ta sig hem från fotbollsträningen utan att bli rånade. De vill att det ska finnas ett socialt skyddsnät men accepterar inte om det lönar sig mer att gå på bidrag än att arbeta. De har inget emot att betala skatt, men vill att lönen även ska räcka till att betala elräkningen och tanka bilen.
Det är dessa väljare som måste förmås att låna ut sin röst. Ännu bättre är det förstås om de likt Sofie Wiklund kan ta steget och överge Socialdemokraterna för gott.