”Du har fem hakor farfar”, sa Vera

Krönikor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Krönikör Anrell hade flera möten i veckan. Bland annat pratades det om BankID och hans hakor.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Jag hade några besök inbokade i veckan som jag visste skulle påverka mitt liv lite väl mycket, kanske.

Dels hos min husläkare som hade tagit en massa prover på mig och nu skulle avge domen.

Dels hos min personliga bankman som skulle tala om ifall jag misskött min ekonomi i lågkonjunktur och hyperinflation.

Jag var kallad till min tandhygienist också, men där tänkte jag att där går gränsen, den typen av moderna husförhör tror jag faktiskt inte att mitt känsliga lilla psyke skulle klara av. Bara nån nämner ordet tandfickor brukar jag falla i en mix av koma och hjärtflimmer.

En gång i tiden skrev jag ett kåseri om att tandhygienisterna är vår tids sol-och-vårare. Det gjorde dem inte mildare till sinnet mot mig, minns jag.

Istället skrapade de, diskret väsande, extra djupt ner i tandfickorna med sina taggtrådsredskap så att jag var tvungen att ta blodtransfusion efteråt.

Bankmannen gick jag till först. Han var en kvinna. En förtjusande kvinna, visade det sig. Mogen. Stilig. Världsvan.

– Jaha, Lars. Är du nöjd med dina placeringar?

– Jag har väl inga placeringar? Jag har köpt upp alla mina pengar.

– Eeeh... klokt.

– Jag tänkte sätta dom i Rysslandsfonder i vintras, men hann inte ens gå in på banken, innan ni bad mig gå hem för nån ny smitta.

– Eeeh... klokt.

– Har ni några Rysslandsfonder nu 2022?

– Eeh... nej. Eller jo. Men de är, vad ska jag säga, lite vilande.

– Tror jag det. Har du dina pengar i Rysslandsfonder?

– Ja, faktiskt, lite har jag där.

– Hur har de gått?

– Så där. Dom är puts väck. Finns inte längre. Eller finns gör dom ju, men man kommer inte åt dom. Så dom är ju förlorade.

– Aj då.

Hon började prata istället om hur män i min ålder bör skydda sig mot kvinnor som vill åt deras pengar.

– Är man i din lite... vad ska jag säga... mogna ålder, bör man akta sig för nåt som heter ”smishing”, sa hon lite menande.

– Sånt gillar inte jag. Dessutom är jag gift. Smisk och sånt är nog inte riktigt min grej.

Hon log spotskt.

– Nja, det är inte smisk det handlar om direkt. Vi kallar det ”sms phising – kombination av orden SMS och falska e-postmeddelanden” som innebär att bedragaren vis sms försöker få tillgång till info om dina personliga, finansiella säkerhetsspärrar.

– Hjälp. Låter farligt.

– ”Smishing”-skurkarna skickar textmeddelanden och uppmanar oftast mottagaren att klicka på en länk för att "verifiera", "uppdatera" eller "återaktivera" sitt konto via bankID. Mobilt bankID är livsfarligt för såna som dej, Lars.

– Det har jag länge misstänkt. Hatar mitt bankID. Vad är det för fel på en gammal hederlig postsparbanksbok?

– Eeeh… en del.

Det blev inget smish eller nån Rysslandsfond för mig. Det blev ingenting. Jag tog mitt id-kort och gick – och jag var så nöjd. Jag kände mig rik. Hon kände sig rik. Om än med djupa tandfickor där inflationen rann ner.

– Tackar tackar, sa jag, som vilken David Sundin som helst.

– Tackar tackar, sa kvinnan.

Hos doktorn var det dock ännu tuffare. Doktorn sa usch och fy om mitt blodtryck.

Efteråt gick jag själv in i mina gamla journaler på 1177 – via mitt bankID. Satt i timmar och mediterade över vad doktorerna skrivit om mej genom åren.

Jag andas, konstaterade en beskäftigt.

– Hörs bilaterala vesikulära andningsljud. Inga rassel eller ronkier. Inga slembiljud. Normopne.

Tackar tackar. Blandning av latin och slang där. Inga rassel! Så pass. ”Normopne”. Usch och fy.

– Livsstil: aktiv. FD rökare. Måttlig alkoholkonsumtion. Kör bil, skrev doktorn.

Nåja, skulle nog min fru om mej som f d rökare. Jag var en usel rökare. Mycket sämre än hon.

Nåja, skulle nog min fru säga också om ”måttlig alkoholkonsumtion”. Jag dricker så mycket jag bara hinner. Dubbelt som mycket som min fru.

– Nåja, skulle nog mina barn säga om att jag är en bilförare. De klagar konstant på att jag kör uselt. Bromsar för sent, gasar för dåligt, behandlar rondellerna i Arvika som rassel och ronkier. Tycker nog att en vänstersväng i en rondell borde gå att göra direkt till vänster – om det inte är så himla mycket trafik.

Jag tackar för diagnoserna och känner mig ännu rikare när jag går därifrån.

Utskriven.

– Har ingen hemhjälp och inget fysiskt krävande arbete, skriver doktor sen i journalen.

Inget fysiskt krävande arbete – ha! Han skulle bara veta.

Han skulle bara veta hur kroppslig betungande det är att tillfredsställa chefer och läsare i Värmland som vill ha rassel och ronkier hela dagarna. Helst utan slembiljud.

Väl hemma igen undersöktes jag istället av den mig närstående Vera, 8. Hon kontrollerade noga min hals och pillade och sa:

– Du har fem hakor, farfar.

– Va! Fem?!

– Ja, fem. Jag räknade.

– Eeeh... okej, fem. Tackar tackar, sa jag.

Veckans Dotter

Arvikas Dotter trollband Stockholm och P4-lyssnarna i veckan och gav en fantastiskt fin liten konsert och sen stod två framträdanden på Liseberg – ett direkt hos Lotta i TV4 – på schemat. ”Dotter sjunger som en skogsgud”, skrev GP. Håller med. En låggravid skogsgud.

Artisten Dotter trollband om och om igen, den gångna veckan skriver Lasse Anrell.
Foto: Pontus Lundahl/TT