När får Värmlandsbanan den nödvändiga upprustningen?

Debatt
PUBLICERAD:
För Karlstads del kvarstår frågan om godshanteringen på Karlstads Centralstation (etapp 4 i Tåg i tid) som olöst och ett hinder för färdigställandet av ett nytt resecentrum inriktat mot persontransporter, skriver Frida Pettersson och Anders Tallgren.
Foto: Joachim Lagercrantz
Uteblivna satsningar på Värmlandsbanan drabbar inte bara det hållbara resandet i Värmland och Karlstad utan minskar även förutsättningarna för näringslivet att växa, skriver Frida Pettersson och Anders Tallgren.

För värmlänningen, Karlstadsbon och vårt näringsliv är satsningar på Värmlandsbanan inte bara önskvärda. De är absolut nödvändiga. Trots detta innehåller Trafikverkets nationella plan för transportinfrastruktur inga nya investeringar på Värmlandsbanan år 2022-2033.

Värmlandsbanans betydelse för Värmland och Karlstad kan inte nog understrykas. I Karlstad planeras ett nytt resecentrum som ska möjliggöra för fler att resa hållbart och klimatvänligt med effektivare byten mellan buss och tåg. För arbetspendlare, internationella besökare och gäster ska tåget vara det självklara valet för att göra en modern, tidseffektiv och hållbar resa till Karlstad.

Värmlandsbanan utgör också en avgörande del i arbetet inom bolaget Oslo-Stockholm 2.55 vars ambition är att knyta samman arbetsmarknaderna inom stråket i Sverige och utöka det internationella utbytet. Med tanke på den senaste tidens globala oroligheter i form av pandemi och krisen i Ukraina ökar sannolikt järnvägens betydelse för landets totalförsvar där infrastrukturens roll blir av allt större vikt.

Den ökade efterfrågan på värmländska produkter och råvaror leder också till ett allt större behov från näringslivet av godstransporter på järnväg. Statliga direktiv gör dessutom gällande att vägtransporterna måste minskas och gods flyttas över till såväl järnväg som sjöfart om målen om fossilfria transporter ska kunna uppnås 2045. Utan framtida investeringar på Värmlandsbanan blir målet svårt att uppfylla.

Samtidigt är Värmlandsbanan Sveriges mest trafikerade enkelspår och minsta störning på banan leder till kostsamma förseningar och stopp i transportkedjan. Trafikverket har i flera utredningar pekat ut ett akut behov av dubbelspår mellan Kristinehamn och Kil.

För Karlstads del kvarstår frågan om godshanteringen på Karlstads Centralstation (etapp 4 i Tåg i tid) som olöst och ett hinder för färdigställandet av ett nytt resecentrum inriktat mot persontransporter. Uteblivna satsningar på Värmlandsbanan drabbar inte bara det hållbara resandet i Värmland och Karlstad utan minskar även förutsättningarna för näringslivet att växa, skapa nya kontakter, affärer och förverkliga sina ambitioner.

Karlstad investerar många miljoner i projekt som rör hållbara person- och godstransporter på såväl väg som järnväg. Vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit kostnaderna i underfinansierade statliga anläggningar vilket lett till att kommunen bidragit med miljoner för att driva projekten framåt.

Karlstad har i tidigare yttranden till remissförslaget för nationella planen lyft Värmlandsbanans betydelse för näringslivet och det hållbara resandet i såväl Karlstad som i regionen, men inte fått gehör. I den nationella planen finns emellertid uppdraget att utreda förutsättningar för åtgärder på järnvägen i hela stråket mellan Oslo och Stockholm vilket är positivt. I ljuset av det hade det varit angeläget att understödja en sådan process med investeringar i dubbelspår längs den enkelspåriga Värmlandsbanan under planperioden 2022-2033.

För Karlstadsbon och regionens näringsliv är satsningar på Värmlandsbanan inte bara önskvärda. De är absolut nödvändiga.

Frida Pettersson (C)

Tillväxtutskottets ordförande, Karlstads kommun

Anders Tallgren (S)

Tillväxtutskottets vice ordförande, Karlstads kommun

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.