Liberalerna glömmer religionsfriheten

Etik och religion
PUBLICERAD:
Johan Pehrson borde inte svettas över religion.
Foto: Anders Wiklund/TT
Liberalernas önskan att förbjuda konfessionella friskolor strider mot grunderna för ett fritt samhälle. Människor – även barn – bör ha rätt att leva i enlighet med sin tro i vardagen, utan att foga sig för majoritetens normer och krav.

Efter att utredningen om etableringsstopp för nya skolor (11/4), som tillsattes på Liberalernas initiativ, slutligen lagts fram vill nu Liberalernas partiledning gå steget längre och tvinga bort de konfessionella skolor som redan finns.

Partiledaren Johan Pehrson motiverar förslaget med att ”lära sig om en speciell religion, att ha den prägeln, det får man lösa på annat sätt som förälder”. Han hänvisar även till att finns ”utmärkta” söndagsskolor för ändamålet.

Kommentarerna avslöjar en syn på religion som något apart i samhällslivet. Något som helst bör förpassas till människors fritid, som vore det vilken hobby som helst. Men för religiösa personer är tron en central del av deras identitet som ofta tar en aktiv plats i deras liv. Det bör inte förminskas av andra som inte delar deras tro. Hela poängen med religionsfrihet är att just att alla skall kunna leva efter sin egen livsåskådning. Vad hände med den liberala toleransen och acceptansen?

Självklart skall inte själva undervisningen vara religiös. Alla barn skall ha rätt att lära sig om exempelvis evolution och sexualkunskap, och behandlas på lika villkor av lärare. Det som konfessionella friskolor erbjuder är utrymme att utöva och utforska tron under skoldagen, men utanför ordinarie skoltid. Till exempel genom frivillig morgon- eller bordsbön och tillgång till rum avsedda för andlig reflektion och andakt.

För många troende elever är sådana möjligheter viktiga. När Sveriges kristna råd år 2020 genomförde undersökningen ”Unga troende i samhället” visade det sig att nästan hälften av kristna ungdomar upplevt kränkningar på grund av sin tro, varav var fjärde från lärare. För dem kan konfessionella skolor utgöra en fristad där deras tro respekteras.

Det kan så klart hända att elever som går i konfessionella friskolor utan att dela den konfessionella inriktningen, upplever det som obekvämt. Men i värsta fall kan eleven i så fall byta till en skola som passar den bättre – alltså precis det som Liberalerna vill förvägra troende elever.

Att det för många är såpass viktigt att uppfostras i en viss tradition, inser paradoxalt nog Liberalerna själva. Johan Pehrson vill nämligen se ett särskilt undantag för de nationella minoriteterna. Att till exempel judar får behålla sina trygga rum är välkommet, men varför skall inte övriga trosuppfattningar ges samma möjlighet? Ingen likabehandlingsprincip här inte.

Självklart måste Skolinspektionen ha skarpa verktyg ifall lagens krav inte uppfylls. Men myndighetens egen granskning (15/3) visar att många problemskolor inte är formellt konfessionella men ändå bedriver religiös undervisning eller diskriminerar efter kön. Ett uppmärksammat sådant exempel var Vetenskapsskolan i Göteborg.

I ett fritt samhälle bör vi visa tolerans för livsuppfattningar som vi inte själva delar. Såväl i det privata som i det offentliga.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.