Glaskogen: Marknadsförs som vildmark – två procent av skogen är skyddad

"Välkommen till vildmarken”.

Så marknadsförs Glaskogen, Värmlands största naturreservat. Men bara runt två procent av skogen är formellt skyddad från avverkning.

I flera år har besökare klagat över hyggena.

Nu vill länsstyrelsen, som har ansvar för reservatet, skaffa sig en bild av vad man vill med det i framtiden.

Ann-Christin Karlsson och Anders Lindgren kliver runt bland stenbumlingarna på ett kalhygge utanför Lenungshammar, Glaskogens hjärta. Solen skiner och gör de orange markeringarna på vandringsleden som korsar hygget nästan självlysande.

– Man blir ju besviken när man går över ett hygge, säger Ann-Christin Karlsson, som är ordförande i Arvikabygdens naturskyddsförening.

Hon tycker det vore värt att testa hyggesfritt skogsbruk, åtminstone intill vandringslederna.

– Det är för dåliga naturvårdshänsyn, det hotar mångfalden som de brukar skogen nu, säger Anders Lindgren i föreningens nybildade skogsgrupp.

Ett hyggesfritt skogsbruk i Glaskogen, och skog med flera olika trädarter, skulle också ha större motståndskraft mot det extremväder som klimatkrisen för med sig, anser de.

– Jag vill att man vänder på det och ser det positivt: hur kan vi skapa en hållbar skog, där alla trivs och har ekonomisk stabilitet också? säger Ann-Christin Karlsson.

Reservat från 1970

Glaskogens naturreservat bildades 1970. Då, för 52 år sedan, var Glaskogen ett till stora delar väglöst land med lite bebyggelse, berättar Jan Rees, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen.

– Det var ett område som var oexploaterat på det sättet. Det var det man ville skydda. Och så var det sjöarna, som man såg som den stora tillgången: rent vatten och vackra miljöer.

Skogsbruk pågick även då, men i mindre skala.

Sedan många år klagar besökare på att det inte är någon vidare vildmarkskänsla i Glaskogen.

Ann-Christin Karlsson i Arvikabygdens naturskyddsförening känner väl till kritiken.

– Det är många som tycker att det är tråkigt med kalhyggen och det känner man ju själv också om man har sina svampställen och så helt plötsligt är de borta.

Runt 400 hektar skyddade

Även Jan Rees på länsstyrelsen känner väl till synpunkterna.

Vad säger folk?

– De säger att de känner sig lurade ibland och att det inte är någon vildmark.

I dag är ungefär 400 hektar skogsmark av 21 000 formellt skyddade mot avverkning. Det motsvarar runt två procent.

2015 började Skogsstyrelsen inventera området på uppdrag av länsstyrelsen, som även förde diskussioner med den då största markägaren.

Fyra år senare utökades mängden skyddad skog med runt 185 hektar. ”Då det i större delen av naturreservatet är tillåtet med skogsbruk har områden med höga naturvärden minskat i omfattning”, står det i beslutet. Det, ansåg länsstyrelsen, har gjort det viktigare att bevara naturvärdena och ligger i linje med friluftsintresset.

Sedan dess bedömer Jan Rees att trenden med försämrade naturvärden har avstannat.

Området har också blivit en publikmagnet.

– Det är så mycket människor att man tappar den här orördheten och upplevelsen av naturen. Det har varit en anledning till att vi ska försöka skaffa oss en bild av vad vi egentligen vill med Glaskogen nu, jämfört med hur det var 1970, säger Jan Rees.

Han säger att det finns ungefär 1 800 hektar där skogen till stora delar har höga naturvärden. En tanke är att erbjuda markägaren, Stora Enso Skog, att byta den marken mot statlig mark som har samma värde för skogsbruket, för att kunna skydda naturvärdena i området.

– Då kan man tänka sig att man i alla fall får gå några timmar i riktigt fin naturskog.

Även om länsstyrelsen ansvarar för reservatet måste fler finnas med i diskussionerna om dess framtid: skogsägarna och kommunerna som står bakom Glaskogsstiftelsen. Något mål eller slutdatum finns inte.

Granen dominerar

Ann-Christin Karlsson och Anders Lindgren i Arvikabygdens naturskyddsförening kliver ur bilen vid en glänta i skogen strax utanför Lenungshammar. De flesta skulle nog se den som vilken skog som helst.

– Här är det lite lövinslag och gamla granar och lönn finns det till och med. Det ser ganska trevligt ut i gläntan. Då ska vi gå in och ser hur det ser ut när vi tar bort omslagspappret, säger Anders Lindgren.

Inne i skogen dominerar granarna.

– Och de är lika gamla allihop, säger han.

– Här ser det ganska fint ut, men det skulle kunna vara bättre, säger Ann-Christin Karlsson.

– Ju mer blandad skog du får, desto mer motståndskraft mot sjukdomar och granbarkborrar får du, säger Anders Lindgren.

”... försöker informera”

Katrin Steverding är verksamhetschef för Glaskogen och bedömer att antalet klagomål har varit ungefär detsamma över tid.

”Vi försöker informera om att inte hela Glaskogen är vildmark utan att det bedrivs aktivt skogsbruk i området”, skriver hon i ett mejl till NWT.

Hon svarar inte på frågan om det är motsägelsefullt att marknadsföra området som vildmark när skogsbruk är tillåtet i nästan hela området, men skriver: ”Vi informerar besökarna om att Glaskogens naturreservat är instiftat för det rörliga friluftslivet i ett stort, sammanhängande, vackert och delvis orört naturområde”.

Hon skriver också: ”Skogsbruk är en del av Glaskogens historia och nutid.” Information om skogsbruket finns med även på Glaskogens sajt.

Oklart hur mycket som avverkas

Hur mycket skog som avverkas i Glaskogens naturreservat är oklart. Enligt Skogsstyrelsen finns ingen tillgänglig statistik på delområden som Glaskogen. Inte heller Jan Rees har några siffror på hur det ser ut.

– Jag är inte så säker på att avverkningarna har ökat, men det känns som att de märks mer.

Han har heller ingen bild av hur stor areal som är hyggen och ungskog i dag.

Oftast tillåts inte avverkning i naturreservat, men i Glaskogen, som tillkom för friluftslivet, ser Jan Rees på länsstyrelsen hyggesfritt skogsbruk som ett alternativ.

– Då finns det alltid en skogskänsla. Men då får man ju ersätta markägaren för att man inte får hugga så mycket. Så det är ju en ekonomisk fråga också.

Sparar frivilligt

Stora Enso Skog är den största skogsägaren med runt 17 000 hektar mark i Glaskogen, enligt företagets planerare Kenneth Johansson. Ungefär en procent, alltså omkring 170 hektar, avverkas varje år. Han uppger att nivån har varit konstant de senaste tio åren och skriver i ett mejl till NWT att skog med höga naturvärden inte avverkas: ”... Stora Enso Skog AB undantar och sparar frivilligt sådana områden”.

I dag använder Stora Enso Skog inte hyggesfritt skogsbruk i Glaskogen. ”Det kan ses som ett komplement till trakthyggesbruk på begränsad del av skogsmark men mer kunskap behövs för att kunna utveckla en sådan metod.”, skriver han.

Däremot har bolaget frivilligt undantagit runt 1 800 hektar från avverkning. Av dem utgör nyckelbiotoper 800 hektar och områden för vitryggig hackspett 700 hektar, enligt Kenneth Johansson. Nästan lika mycket ”lämnas som generell hänsyn i samband med gallring och slutavverkning”, skriver han.

Han skriver: ”Skyddet för de frivilligt avsatta områdena är mycket starkt” och att åtgärder där, som att hugga ner gran och skapa död ved av lövträd, görs för att skapa eller förstärka naturvärden.

Vill ha dialog

Arvikabygdens naturskyddsförening är representerad i Glaskogsstiftelsen genom Cecilia Berntsson. Hon är relativt ny i sitt uppdrag och säger att hon nu vill ta upp frågan om skogsbruket i reservatet.

– Vi måste ändra det, om inte omedelbart så åtminstone successivt och särskilt i ett naturreservat.

Hon lägger till:

– Glaskogen ligger mig så otroligt varmt om hjärtat, för jag har ju varit där ända sedan jag var liten.

Anders Lindgren från skogsgruppen blickar ut över hygget utanför Lenungshammar och säger:

– Vi vill få i gång en dialog, för oftast när man börjar prata så har man kanske inte så jätteskilda ståndpunkter i grund och botten. Skogsägarna är rädda om sin mark och sin skog och det är ju vi också. Det är mer en fråga om hur, om vilken metod man använder.

Fotnot: En hektar är 10 000 kvadratmeter.